Vinter eller?

Jo, då var det måndag igen. Har väl varit en måttligt produktiv sådan. Har inte presterat på topp idag direkt. Känt mig seg och tämligen oinspirerad. Hade svårt att somna igårkväll, eller snarare natt. Det blir som en ond cirkel. Redan från början kommer man snett, när man går och lägger sig alldeles för sent. Sen kommer då den där kritiska stunden, när man gör allt för att somna men det bara går inte. Inte blir saken bättre av att 7-åringen ligger och klänger på en, klappar en på flinten, drar i ens öron eller knäar en i veka livet. Vet inte när han ska lära sig att sova en hel natt i egen säng??? Det är ett av världens största olösta mysterier - helt i klass med Bermudatriangeln, Machu Picchu eller Von Dänikens teorier om rymdgubbar. Har ni några tips kanske?

 Machu Picchu - Hur lyckades de bygga detta, på en 500 m hög bergplatå med stupande sidor åt alla håll????? Det är något att fundera över!

Så den här dagen har lunkat på i sitt sedvanliga måndagstempo utan varken några större fadäser eller tvärtom kioskvältare till stora upplyftande eller roliga händelser. Jag har ägnat en stund nu åt att betala räkningar och det är ju inte någon upplyftande historia. Var kommer alla räkningar ifrån? Va? Har jag/vi konsumerat/köpt/beställt/prenumenerat/ringt/ätit för alla de där pengarna!? Maaakalöööst! Måste nog ta ett snack med familjen om våra vanor. Det är faktiskt jag som är finansminister i familjen, och även om jag inte kan sätta upp mitt hår i en knut - som den riktige finansministern - så är det ett uppdrag jag tar på fullaste ansvar. Det svåra är att få statsministern att lyssna.... Statsministern tänker ju inte alltid på de ekonomiska konsekvenserna när "projekt" ska genomföras och betalas för. Sen har vi alla "smådepartement" som också drar på sig en massa kostnader. De är nästan värst när jag tänker efter. De tänker ju inte alls på de ekonomiska konsekvenserna. De är helt fartblinda och kör bara på. Nej usch, jag vill inte tänka på detta mer just nu. Jag har bättrat på Sveriges BNP i alla fall. Det är jag stolt över!

 Jag brukar också låtsas att jag har en oskrapad skraplott i pannan som jag kan få högsta vinsten på, precis som Anders B.

Jag som ägnade förra veckan åt att skoja om alla svarta sopsäckar ute på Kungsgatan på morgnarna läste idag i tidningen att "obducenten" och "allmänläkaren" i det uppmärksammade Da Costa-fallet, nu försöker få upprättelse för det de varit anklagade för och kräver 40 miljoner för lidande och uteblivna inkomster. Min sopsäckshumor var absolut inte tajmad med tanke på detta eftersom jag inte visste att detta skulle "upp" igen. Konstigt och lite märkligt sammanträffande! Eller betyder det något? Sammanträffandet alltså? Nej, jag ska inte börja grubbla på det också.

 Polisman med delar av da Costa.

"Vi" vann inte 40 miljoner på V75 i helgen men ändå 24.000 kr. Inte illa! Sen är vi i och för sig 20 st som ska dela på det hela. Men detta räcker ju för att hoppet ska leva. Hoppet om att dra hem storkovan och slippa få ångest varje gång man ska betala räkningarna. Just det, jag vann ju 20 kr på måltipset också, så jag är verkligen inne i ett stim just nu. Å andra sidan tankade jag bilen också för 570 spänn på väg hem från jobbet, så jag kanske inte ska jubla så mycket över dessa småvinster.

 

Apropå bilen så hotar de med vinter nu. Nu MÅSTE man ju ha vinterdäck efter 1 december om det är vinterväglag. Jag har ännu inte satt på vinterdäcken, och hade hoppats att jag kunde vänta lite till. Får börja följa väderleksrapporterna lite noggrannare för att se hur det utvecklar sig. Våra sista 25 meter till garaget är en brant backe så det är dubb för hela slanten som gäller för oss. Snart verkar det ju som man inte får köra med dubbdäck. Vissa gator på Söder är det förbjudet. Tur att man inte bor på Söder och kan köra dubbat här i förorten!

 En kille som har förberett sig väl för vintern med dubb i fejjan.

Apropå dubbat så har jag en gammal Hitchcock-film som är dubbad på spanska. Jag tror det är "Topaz". Måste blivit något fel med det tekniska.

 Hitchcock - vilken hjälte!!!

Apropå det tekniska så måste jag också berätta att "Hassan" fixar min frus dator så "den blir som ny för bara 3500 kr". Hoppas verkligen han lyckas fixa den. Känns som han smäckar på en 500-1000 kr varje gång han lyfter på luren och berättar om sina "framsteg".

 SÅ vill man helst göra...

Apropå framsteg så gör tiden framsteg. Om en knapp timme är november slut det är en ny månad. Jag kan knappt bärga mig. Vill kasta mig in i december med en gång! Vi "hörs" nästa månad!


Sunedag/Första advent

 Kalle Dussin

När jag var liten/ungdom/tonåring och växte upp på ön ute i Östersjön firade man Sune-dagen. Undrar om man ännu gör det? Det var någon slags hyllning till raggar-kulturen och/eller 50-talet. Alla skulle klä sig i typiska 50-talskläder, ha brylcreme i håret och ofta var det någon organiserad fest på kvällen. Killarna klädde ut sig till "Sune", som ju är dagens namnsdagsbarn, och tjejerna klädde ut sig till Doris. Lite udda företeelse som jag bara kom att tänka på när jag såg att Sune hade namnsdag idag. Hursomhelst, grallans på namnsdagen Sune!



Helgen lider mot sitt slut och snart är det dags för El Clasico - Barcelona - Real Madrid. Mina sympatier ligger hos Barcelona. Dels för att det är en otroligt häftig stad, dels för att Barcelona förutom Zlatan, även haft Henke och Bjärred som spelare hos sig på 2000-talet. Det blir säkert en höjdarmatch! Nu har man släppt laguppställningen också. Tydligen börjar Zlatan på bänken! Han kanske får hoppa in? Tänker inte missa matchen även om Zlatan inte spelar. Ahh, hann ju inte lägga ut detta innan matchen som var tänkt. Nu är matchen slut. Ingen gnistrande/sprakande föreställning kanske men hård kamp och bägge lagen ville mycket. Det vittnar t.ex. alla gula kort och två st utvisningar om. Och Zlatan, vilket inhopp! På plan i knappt fem minuter när han får det där inlägget som han bara behöver sätta till foten på. Han gjorde väl ett nästan identiskt mål i början av säsongen vill jag minnas? Och det räckte ju! Det blev matchens enda mål. Zlatan såg därefter nästan ointresserad av att delta mellan varven, och gjorde ingen stormatch. Men han kom med i målprotokollet och det räcker ju för att bli inskriven i historieböckerna.

 Zlatan, påpasslig målskytt efter fem min på plan i El Clasico - förlåt, El Clafico (viktigt att läspa..jag menar läfpa)

Helgen började med att överlämna 7-åringen till en av 7-åringens kompisar och hans pappa. De skulle åka iväg på Hajk till Järvafältet. Kändes onekligen lite ovant och konstigt att inte ha 7-åringen hemma, och i bakhuvudet tänkte man hela tiden, undrar om han får hemlängtan. Denna oro var helt obefogad. Vid lunch-tid idag fick vi tillbaka en trött och sliten scout, som inte alls verkade ha längtat hem.

Lördagsmorgonpigg scout på väg till hajk.

Vidare körde vi fotbollsträning igår morse, och då utan de båda scouterna. Det fanns bara en antydan till regndroppar i luften när klockan var 9, så vi bestämde oss snabbt för att köra utomhus. Hade vi vetat hur mycket det skulle börja regna hade vi nog valt inomhus. Efter en stund strilade regnet ganska tätt och vi blev ganska blöta. När träningen var slut, upphörde också regnet. Perfekt tajming som vanligt!



Storhandling, lunch i Vällingby, klädinköp till 13-åringen och hemma vid 3-tiden på eftermiddagen för att packa upp och packa in allt vi hade handlat. Sen orkade man inte så mycket mer igår.



Idag unnade jag mig en "sovmorgon" och klev inte upp förrän kl 9. Sen har det adventspysslats som aldrig förr här. Stakar, gardiner, ljusslingor i trädgården och en del annat. Puh! Har också dammsugit, lagat mat, diskat, satt upp radonmätningsdosor så här har det inte varit någon rast och ro. Nu har det lugnat ner sig så man har fått softa lite. Fick ju se en hel fotbollsmatch, nästan utan att bli störd. Bara några mindre fajter i form av ordväxlingar mellan tonårsdöttrarna. Men det är man van vid nu.



Såg igår i Vällingby Centrum att Hare Krishna var och försökte värva medlemmar till sin sekt. De verkar minst sagt lite halvknepiga och verkade väldigt aggressiva i sina försök att kontakta julshoppande människor. Såg bl.a. hur en HK-anhängare gick bredvid en ointresserad man i säkert 50 meter och ställde frågor och öste information i hans öra fastän han försökte gå iväg. Nej, det blev inget Hare Krishna för mig igår. Inte idag heller, och knappast någon annan dag längre fram heller. Men den asiatiska buffén på Asian BBQ i Vällingby kan jag rekommendera!!! 

 Hare Krishna-tokar

Imorgon är det "äntligen" måndag och vi får hoppas att det blir en bra vecka! Novembers sista dag innebär också Kalle dussins dödsdag. Jag vet inte hur det är nuförtiden men förr, 15-20 år sen, var det ju alltid skinheads som var ute och röjde detta datum. Jag arbetade i början av 90-talet med en kille som var invandrare. Han ville alltid åka hem supertidigt - typ vid 14-tiden - från jobbet när det var 30 november, eftersom han var livrädd att möta på skinn-huve'na i t-banan om han åkte hem för sent. Trist att sånt ska behöva förekomma! Jag må se ut som ett skinhead i min frisyr, men sympatiserar inte det minsta om nu någon skulle tro det.



Lev väl, ta hand om er och glöm inte att släcka ljusen och kolla batterierna i brandvarnarna. Lås dörren, kör försiktigt, glöm inte att betala räkningarna och se er för när ni går över gatan. Gå upp i tid imorgonbitti så ni slipper stressa! Trevlig söndagkväll!


Lörrrdag

Bloggen tar en paus ikväll. Orkar inte vid denna sena timme summera min lördag så jag tar helt enkelt en fridag. Hoppas ni har överseende med detta.  På återhörande imorgon.

Gäsp

JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA! Äntligen! Det är fredag, om ni inte har begripit det. Och har ni inte begripit det så ...ja vad ska jag säga....då måste jag bara tala om att det ÄÄÄÄÄÄR  fredag. Ok, ni visste det. Det ante mig. Men sitt inte där och se då dystra ut då. Ni sitter där med kurade axlar framför en dator och har tydligen inte något bättre er för ÄN ATT LÄSA en galnings blogg. Vad är det för fredag????? NÅGOT bättre måste väl ändå finnas att göra en fredag??? Men ok, har ni gjort felvalet att klicka er in på min blogg, jag beklagar, det här är low budget, det här är dålig, riktigt dålig underhållning, nej inte ens underhållning, det är ett för pretentiöst uttryck i detta sammanhang. Detta är ett lågvattenmärke. Sämre än så här blir det inte.

Ok, ovanstående var varningstexten. Fortsätter ni läsa får ni skylla er själva. Kom inte och säg något i efterhand. Stämningar är ingen idé!. Jag haaaar varnat er.



Jag tänker inte upprepa förra fredagens analys över hur människor i min närhet beter sig en normal fredag. Nej, det har vi klarat av. Nu måste vi göra något nytt. Förändra, förbättra, förnya och hitta nya vägar. Vilken väg ska man ta med en sån här liten skitblogg som knappt någon läser? Ja, det är den frågan jag brottas med. Ingen annan än jag kan egentligen svara på den frågan. Men för att göra det hela lite mer aktivt för er tappra läsare, som ändå har tagit er så här långt. Läst så här långt. Inte fått kväljningar av de två första styckena, så bollar jag över det hela till er. Vart vill ni jag ska ta er på den här blogg-resan där jag självvådligt har tagit på mig kaptensmössa och ska försöka styra en skuta ut på öppna vatten? Sitt inte där och var så förbenat anonyma. Var lite aktiva! Skicka in en kommentar, vad än kommentaren innehåller. Jag är mottaglig och kompatibel för såväl negativ som positiv kritik. Jag vill höra sanningen! Ingenting annat än sanningen! Sjung ut! Jag kommer inte att censurera eftersom det är emot mina principer. Det var bara Franco, Stalin, Brezjnev, Hitler och andra tokar som höll på med sånt. Släpp loss nu och lätta på era hjärtan där ni verkligen säger vad ni tycker och tänker om det jag skriver. Jag vill ha aktivetet och rörelse!

Franco, den gamle token!

Min fredag har varit ....hm...få tänka nu..."känslan" att det är bra brukar infinna sig ganska snabbt på fredagar. Jag tycker nog att den känslan, jag med få ord försöker beskriva, fanns där från början. Men småsaker på jobbet gjorde att den där fredagskänslan försvann. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det var, men känslan försvann ju längre arbetsdagen led. Och så SKA det ju inte egentligen vara. Nä, en perfekt fredag ska börja med att man känner "ja, nu är det fredag", och sen ska den bara fortsätta att trissas upp, så man går hem i eufori och halvspringer på Kungsgatan mot t-banan för att snabbt ta sig hem och dela med sig av sin glädje till de närmaste. Nej, en sån dag var det inte riktigt idag. Saker och ting gick lite bökigt och snett och jag hittade aldrig riktigt den där fredagskänslan som jag så väl behöver. Och när jag väl hade tagit mig från jobbet och satt på t-banan så började jag gäspa, gäspa och åter gäspa. DET är en fin start på helgen.

Apropå gäspningar....


På eftermiddagen hade vi bjudit in hela huset vi sitter och jobbar i på glögg. Det dök upp en och en annan som verkade nöjda med det de blev serverade. Jag som, för eftermiddagen antagit skepnaden av en renlevnadsmänniska drack dock kaffe istället för glögg. Men hade jag inte haft bilen stående halvvägs hem hade jag nog haft svårt att låta bli glöggen.



Jag har hållit mig vid liv, och varit vaken hela kvällen. Till skillnad från mig är familjen i högform. Sonen åker iväg på scouthajk för första gången i sitt liv imorgon bitti, och vi får hoppas att han inte får sån hemlängtan att man får rycka ut och hämta hem honom imorgon kväll. Brukar ju vara en oduglig bilförare på lördagkvällar...

Så nu är det bara att ladda vidare. Ladda för lördagen och fotbollsträning - i sonens frånvaro eftersom han ska åka på hajk. Kommer jag att bete mig på annat sätt när jag inte har min egen grabb med??? Tycker grabbarna att det är konstigt att jag är där men inte Henric? Att jag ändå står där och försöker få pli på dem och lyssna på mig hur de ska göra? Vad vet jag? Det löser sig, " sa han som XXXX XXXXXX i kaffekoppen". Japp, det var censur. Sa tidigare att jag var emot censur, men ibland kan den vara befogad.

Ni som stått ut och läst ända hit, tack för ert tålamod! Hoppas ni får en bra  helg! Jag ska försöka ha en så bra jag kan själv.


Glögga loss!

Måste tillstå att det ändå är en stor skillnad att arbeta på sin riktiga arbetsplats, jämfört med att sitta hemma som jag gjorde igår. Visst, jag var GRYMT effektiv igår och arbetade på som om det var sista chansen. Men så gick jag ju knappt utanför dörren heller på hela dagen. Men att ändå få träffa sina kollegor, prata med dem, lyssna på dem. Kunna göra vad man vill på lunchen, träna, promenera, gå på styltor, äta, sova eller vad man nu vill göra. Det är ändå en fördel att verkligen komma iväg till jobbet, än att sitta hemma och mögla bort.

 Jag, efter att ha arbetat hemifrån en dag.


Om man ska försöka komma på det mest oviktiga som hänt idag så är det nog att jag nu vet hur en afrikansk ur-hund ser ut. Inte illa för en schnubbe som jag som har noll koll på hundraser, och egentligen tycker att de är ganska äckliga bestar som bara dregglar, gläfser och bär på ohyra. Nä, jycke skulle jag aldrig skaffa. De gör sig bäst på bild. Speciellt afrikanska ur-hundar!

Gläfsande, bjäffsig, salivdregglande, skitig loppcirkus och säkert vassa tänder också.....

Sopsäcksmördaren är ännu fri och i morse var det fyra svarta, väl igentejpade, sopsäckar på det vanliga stället utanför Rigoletto. Sopsäcksmördaren är alltså en punktlig seriemördare som tydligen jobbar natt, eller möjligtvis tidiga morgnar. Polis-sirener har oväsnats hela dagen i City, men de är väl på jakt efter någon skattesmitare eller felparkerare, medan sopsäcksmördaren går fri. Inte bra! Jag tar snart tag i detta själv....

 Torsdagens skörd med väl igentejpade svarta sopsäckar från mitt fönster på jobbet.

Efter ett väldigt sent möte på jobbet (GAAALET att ha möte mellan kl 16-17!!!) så rusade jag iväg till ett öppet hus som en gymnasieskola höll ikväll. Väl där mötte jag dottern och en kompis som redan var klara. De hade tittat runt, varit och lyssnat på föredrag om skolan, pratat med eleverna, tagit broschyrer och antecknat. "Pappa..vi tänkte dra nu...vi är klara...kan jag få pengar till hamburgare??" SÅ, vad gjorde jag där??? Levererade pengar till en hamburgare??? Nej, jag tog mig också en titt i min ensamhet, gick och lyssnade på ett föredrag om skolan, antecknade och tog broschyrer. Gymnasievalet är ju stort och viktigt när man går i 9:an. Jag tycker nästan synd om 9:orna nu för tiden, eftersom det är så svårt med 500 olika varianter på program man kan välja, och 800 skolor i Sthlm-området man kan välja mellan. På den lilla ön där jag växte upp fanns det ju bara ett gymnasium på den tiden. Om man nu hade något fokus när man gick i 9:an (minns inte?) så var det i så fall vilken linje man skulle välja. Och det är ju inte lätt att välja, och kan lätt bli fel. När jag hade gått nästan ett år på naturvetenskaplig låg jag sömnlös en hel natt och kom på och bestämde samma natt att jag skulle byta linje. Matte, fysik och kemi var inte riktigt min grej. Så att välja rätt när man går i 9:an är inte lätt.

 "Älskade" gamla Säveskolan i Visby - färgglad och med fantasifull arkitektur

Läste att Posener har dykt upp som gubben i lådan. Undrar vilken linje han gick på gymnasiet, och hur högtflygande planer han hade när han gick i 9:an? Försnillade han pengar redan då? Eller var det något som dök upp senare i livet? Blev han fartblind och girig, och trodde han att ingen skulle märka något? Styvt jobb i alla fall att lyckas hålla sig borta så länge, så att de flesta brotten han är anklagad för t.o.m. är preskriberade. Bara det är en prestation! Men kanske inte så svårt egentligen - om man har tillgång till 46 miljoner, som det sas att han "fick med sig".

 Jocke! Sluta lek kurragömma nu! Kom hem och var med i "Här är ditt liv"!

Har idag inhandlat en flaska glögg som jag tänkte gå loss på till helgen. Är det jule-månad så är det. Och även om det finns många tramsiga traditioner så ser jag positivt på det här med glögg. Här ska glöggas loss!

Jo, jag tog den där som smakar rom. Den är finfin!


Rysk VAB-Roulette

Denna löningsdag började som vilken vardag som helst. Dvs ett antal mobiltelefoner och väckarklockor som med jämna mellanrum "dödades" med snooze-knappar under trekvart, innan uppstigning kunde ske. Den som uppfann snooze-knappen undrar jag vilket år han/hon fick Nobel-pris? Det har inte riktigt uppmärksammats och jag kan inte påminna mig att jag ens har sett namnet på denne Nobel-pristagare. Sam Snooze? När väl detta kritiska stiga-upp-ur-sängen-en-vardag-i-november-moment var avklarat konstaterade jag att 7-åringen var kraxig som en kråka och klagade över att "det känns som det sitter nå't på det här adamsäpplet". Huvudvärk hade han tydligen också. Men ingen feber kunde vi konstatera. Hur som helst beslutade vi att det inte var tillrådligt att gå till skolan idag. VAB!

Min äkta hälft hade redan försvunnit innan mina tre olika väckarklockor hade börjat ringa - pigg som hon är. Spelet på den ryska VAB-rouletten förlorades alltså av mig. Nu är jag så lyckligt lottad så att jag kan arbeta hemifrån. Så med själva arbetet är det inte så stor fara, förutsatt att sjukt barn inte är så sjukt så man inte kan arbeta. Idag var en bra arbeta-hemifrån-dag på det sättet att jag fick mycket gjort. Man måste ha inspiration och vara disciplinerad om man ska få något vettigt gjort när man sitter hemma och arbetar. Det var framsidan av myntet. Baksidan av myntet är att man inte har varit utanför huset på hela dagen. Jo, när jag skulle gå och hämta tidningen i brevlådan. Men där fanns ju ingen tidning...va f... Just det, den hade ju min fru förstås tagit med sig när hon stack, eftersom hon inte hade räknat med att någon skulle vara hemma. Fick istället läsa gårdagens nyheter till frukost. Och det är ju inte heller någon riktigt bra start på dagen. Denna dag har alltså inte varit riktigt som den borde.

Den sjuke sonen har piggnat på sig mer och mer under dagen och imorgon är det nog han som får vara hemma och ta hand om sin far istället.... Adamsäpplet verkar ok och det blir nog en snabb come-back till skolan imorgon.


Funderade en stund nu på kvällen att gå ut och röra på mig och åtminstone få lite frisk luft detta dygn, men regndropparna droppar frenetiskt på fönsterblecken så jag känner mig inte så frestad längre. Bättre att spara krafterna till imorgon, så jag orkar åka t-bana. Ganska ansträngande övning faktiskt...

Sammantaget går denna dag inte till historien på något sätt. Denna dag vill jag helst glömma, förtränga och stoppa undan långt bak i arkivet någonstans. Det enda positiva var som sagt att jag fick mycket arbete gjort. Men imorgon blir det bättre. Då får jag komma ut, en stund i alla fall och, det är redan torsdag. Det var måndag alldeles nyss. Veckorna rullar på snabbt. Snart är det midsommar, och då talar jag inte om midsommar 2010, utan midsommar 2012. Vi är snart där. Jag lovar!

Att förlora i rysk VAB-roulette kan vara både bra och dåligt.

Brist på testosteron...

En helt vanlig tisdag. Så jag har ingenting att skriva om....

TRODDE NI JA!!!

Klart det ALLTID finns något att skriva om. Som vaddå? Jo, om jag ska knyta an till det jag skrev igår så hade jag inga minnen av några konstiga drömmar när jag vaknade imorse. Nästan lite skönt faktiskt, eftersom jag blir så förbryllad av konstiga drömmar. Går runt och grubblar och funderar vad de betyder, varför det händer så konstiga saker. Så jag tror jag får en bättre start på dagen om jag slipper fundera på konstiga drömmar.

Sopsäckarna...I morse när jag klev upp från Hötorgets t-bana och började vandra nerför Kungsgatan ser jag fyra stycken svarta sopsäckar, väl igentejpade, på andra sidan trottoaren ungefär där Telia har sitt stora kundcenter. Omskakad av min upptäckt fortsatte jag på darriga ben mot ingången till mitt jobb, så jag glömde att titta efter säckar på det "vanliga" stället utanför Rigoletto. När jag står på mitt rum, tre trappor upp, och tittar ut genom fönstret fem minuter senare ser jag att det står två stycken svarta sopsäckar, väl igentejpade, på det "vanliga" stället utanför Rigoletto. My God! tänker jag för mig själv. Det har mördats och styckats i natt också. Vad är det för värld vi lever i??? En seriemördare går lös och polisen gör ingenting!? Bara låter honom (seriemördare är väl alltid en han?) fortsätta. Och dessutom låter honom iskallt forsla bort sina offer på ljusan dag, medan människomassorna strömmar fram på Kungsgatan! Blev insläpad på ett möte redan kl 8. När jag blev utsläppt tänkte jag att jag skulle ta fram min kamera så jag hade ett bildbevis på säckarna. Men seriemördaren, eller hans kumpan, hade varit snabb denna morgon och redan fraktat bort liket. Detta börjar bli obehagligt..........

Dagens höjdpunkt var nog massagen på eftermiddagen. Jo, ni läste rätt, M-A-S-S-A-G-E! Vi har det så lyxigt på min arbetsplats att vi får massage ungefär två ggr/månad. När detta drog igång för ett antal år sen var jag skeptisk. "Massage!!!!???...Näää..ingenting för mig!" Hursomhelst prövade jag tillslut lyckan på massagebänken och blev helt salig. Även om man inte har några problem med ryck/nacke lyckas massage-tjejen alltid hitta någon punkt.."här känns det spänt!" eller "här är du stel, känner du inte det?". Man ligger där, på mage, på en smal massagebänk och tittar, eller blundar, ner i ett hål och har ingen aning vad som händer på ens rygg, men man känner det och det brukar vara välgörande. De första gångerna för flera år sen när jag nybörjare på att bli masserad hände det emellanåt att massage-tjejen tryckte hårt som en tok när hon hittade någon extra stel punkt på ryggen. Det tog säkert ett år innan jag förstod att hon använde sin armbåge och tryckte med, när hon hittade ett ställe som var extraordinärt stelt/spänt. Nu vet jag att hon använder armbågarna, och visst, man får bita ihop och behärska sig men som sagt, det är skönt, och man mår bra efteråt. När halvtimmen är över brukar man känna sig helt nyvaken när man reser sig. Man får också en prydsam röd ring runt ansiktet, av hålet man legat och pressat ansiktet mot på massagebänken.

Massagetjejen kan en hel del om kost, hälsa och träning, förutom att hon är en jävel på att massera. Idag frågade hon mig om jag hade varit och tränat på lunchen och fick då veta att jag hade tränat armar, ben och mage. Lite urskuldande förklarade jag dock att "men magen känns som det inte är så mycket att göra något åt". Fick då en upplyftande lektion att i min ålder producerar män mindre testosteron, än tidigare i livet. Att man därför får svårare att bygga muskler, och att man kan träna rätt hårt och fortfarande vara "mullig". Man får lägga fokus på ett annat plan och försöka öka förbränningen, minska på intaget kolhydrater och kompensera med proteiner istället. Upplyftande information som sagt! Och kosten...jajajajajaja, alla dessa kostråd orkar man inte med men visst kan man försöka tänka på vad och hur man äter emellanåt. Det skadar nog inte. Försöker vara osund söndag till torsdag och kör den sunda linjen på fredagar och lördagar....eller är det tvärtom???

Hade telefonkontakt med "Hassan" idag igen. Han ringde upp utan att knappt presentera sig och sa med sin oefterhärmliga Rinkeby-dialekt, "Vaaaskajajöra?"..."Eeeh..förlåt..vad menar du? fick jag fram till svar. "Vaaaskajajöra???" Påpekade då lite försiktigt att jag inte riktigt visste hur han hade lyckats med datorn under dagen, att jag inte är tankeläsare, och att han ju faktiskt kunde berätta vad som hade hänt. "Hassan" berättade då att förutom att allt på hårddisken är totalväck, så måste han byta ut hårddisken. Så långt informerade han igår också. Men nu var det ytterligare problem. "Jaaa' måste byta moderkortet oxå!" Började se framför mig hur tusenlappar fladdrar iväg och fick veta att ett moderkort går loss på 800 spänn. "Vi börjar snacka NYYY DATOR nu....jag säljer från 3300 och uppåt". Jag tackade "Hassan" för att han egentligen inte har lyckats med någonting. Men det sista sa jag inte, det tänkte jag bara. "Vi får prata om det hemma, jag ska kolla med frugan hur hon vill göra med sin trasiga dator". Det är alltid kul när datorer lägger av!

Ikväll har jag skjutsat på fyra st innebandytjejer till och från träning. Brommaplan ToR. Och sen samma resa igen 1,5 timme senare. Så första delen av kvällen bara försvann. Sen tänkte jag livestreama Barcelona-Inter på datorn, men tydligen hade min årsprenumeration gått ut. Jag orkade inte förnya den ikväll när jag läste att varken Zlatan eller Messi spelade. Barca fixade det ändå. 2-0 och det lär vara ramblas runt på Ramblan ikväll.  


Datorer är ett jävla skit, när de inte fungerar!


"Ett riktigt svin!" - kan man säga om många, men i synnerhet om denna bjässe.

Hämta ditt ex!

Det kändes konstigt. Jag hade märkliga kläder på mig. Jag betalar för taxin som lämnat mig precis utanför hotellet. Väl inne på hotellet iklädd mina konstiga kläder inser jag att jag hade glömt min resväska i bakluckan på taxin som precis åkt iväg. Istället för att vara rationell och försöka få tag i taxin som precis kört iväg med min resväska börjar jag vimsa runt på hotellet. Går in i olika hotellrum. Frågar okända människor och halvkända människor om de har någon aning om var min resväska är, trots att jag vet att den är kvar i taxin. På något sätt får jag information om att jag befinner mig i Helsingborg av alla ställen. Fortsätter kliva in i andras hotellrum utan att knacka, för att leta och fråga efter min försvunna resväska, trots att jag fortfarande vet att den är kvar i taxin. Jag känner mig maktlös. Plötsligt...står jag i ett skogsbryn utanför Visby och blickar ut över ett fält för att se om min väska är där, trots att jag vet att den är kvar i taxin. Ännu mer känsla av maktlöshet. En f.d. kollega som jag inte  har sett på flera år går förbi där jag står i skogsbrynet och morsar hurtigt på mig. Ja, det var väl ungefär så mycket jag kom ihåg av min urflippade dröm när jag vaknade i morse. Varför drömmer man? Och hur bestäms det vad jag ska drömma om? Varför dyker den där f.d. kollegan som jag inte har sett på flera år plötsligt upp och hälsar? Varför är man så maktlös och gör så konstiga saker i drömmarna? Frågorna är många. Svaren är inte lika många. Kommer sällan ihåg vad jag har drömt, men imorse var allt så klart och tydligt. Märkligt!

När jag i morse tittade ut över Kungsgatan från mitt fönster på jobbet så ser jag att någon ställt tre st halvfulla och igentejpade svarta sopsäckar på trottoaren utanför Rigoletto. Min vansinniga hjärna började genast att fantisera. "Vem hade blivit mördad?" "Varför hade mördaren ställt säckarna med kroppsdelarna på trottoaren utanför Rigoletto?" "Varför hade den mördade blivit mördad?" Frågorna haglade i mitt annars så måndagsmorgontrötta huvud. Visst, jag är den förste som erkänner att jag kan ha lite livlig fantasi ibland. Men visst var det väl ändå så att de här säckarna inte kunde innehålla några triviala kontorssopor? Eller popcorn som städarna hade sopat ihop från golvet på Rigoletto? Nää, ett mord måste ha begåtts! Lyckades dock glömma bort de tre svarta sopsäckarna som stod där för sig själv på trottoaren och när jag tittar ut några timmar senare är de försvunna. Det är förmodligen därför man inte har läst något i tidningarna om det. Den iskalle mördaren har helt enkelt forslat bort säckarna mitt på ljusa dagen, för att dumpa säckarna på säkrare plats än mitt på Kungsgatan. Så är det.......

Gick och tränade på gymmet på lunchen. Första gången på nästan en vecka. Ringrostig och måndagstrött genomförde jag mitt pass. Mike Oldfield spelades i högtalarna i omklädningsrummet och det väl första gången på väääääldigt länge som det spelades någon bra musik på det stället. Nej man är tvungen att hålla sig med egen musik om man vill bli peppad av toner medan man tränar. Har sedan en tid tillbaka alltid egen musik med mig så jag kan isolera bort skitmusiken som spelas på gymmet.  

När jag kom upp ur underjorden konstaterade jag att solen sken. Otroligt! Efter lördagens solorgie måste Stockholm nu vara på väg mot november-rekord i antal soltimmar!? Men ordningen återställdes ganska snabbt och när man får se solen igen vet ingen.

Hade kontakt med "Hassan" under dagen. Reparationen av datorn verkar skita sig. Inte nog med att allt på hårddisken verkar väck. Verkar inte ens gå att få igång hårddisken. En totalkraschad hårddisk är aldrig fel att få besked om en novembermåndag! Men "Hassan" har inte riktigt givit upp ännu. Vi får se om han kan trolla? 

När jag satt och halvsov på t-banan hem fick jag syn på en sån där reklamskylt som sitter ovanför fönstret, på insidan av t-banevagnen. Läste bara "Kom och hämta ditt ex!" Återigen satte min vansinniga hjärna igång att snurra..."Kom och hämta ditt ex!" Vem vill hämta sitt ex??? Och var gör man det? Är man ett "ex" så är man väl det för att ens ex inte ville ha en!!?? Medan min hjärna fortsatte och hitta på en massa egna slutsatser av denna mening höjde jag blicken och såg vad det stod ovanför denna mening. Ok, Teknikmagasinet gjorde reklam för sin nya tjocka katalog..."Kom och hämta ditt ex!" Så tänkte inte jag....

Måndagkvällen har inte innehållit några kioskvältande aktiviteter. Det mest adrenalinhöjande inslaget var när jag skulle öppna Tele2:s mobilräkningar som hade dykt upp under dagen. Som tur var inga direkta chock-räkningar, även om det alltid är någon som ringer för mycket. Ena dotterns antal sms uppsteg till 1932 st...på en månad. Det är drygt 30 sms/dag!!! En bedrift måste jag säga! Snacka om att utsätta sig för risken att få sms-tumme! Som tur är har hon ett abonnemang där man kan sms:a gratis. Annars hade jag varit ruinerad vid det här laget.


Precis vid svarta soptunnan, där okänd man med brun rock går stod de tre svarta sopsäckarna. (Obs bilden är från ett annat tillfälle och personerna på bilden har inget med sopsäckarna att göra - troligtvis)


Sommar, sol och tillverkning av sandslott. Bara november tar slut snart så vänder det snart.


Skotstekar och garderobsrensning

Länge sen jag varit med om en så grå, mörk och trist söndag! Någon som var vaken tidigt i morse sa att solen sken då. Inte noterade då jag någon sol när jag stapplade upp vid 9-rycket. Helgen har alltså haft två riktiga kontrast-dagar. Men det är väl kontrasterna och skillnaderna som gör att man verkligen uppskattar något när det är som bäst.

Delar av familjen trotsade dock det trista vädret och begav sig till Hässelbyhallen för att se F96-match. Hässelby slog rättvist Ekerö med 3-0. Inget snack om saken! Men det dröjde en bit in i andra halvlek tills målproduktionen satte igång. Riktigt kul att se duktiga 13-åriga tjejer spela innebandy.

På eftermiddagen lämnade jag 7-åringen på scouterna. Jag var själv aldrig scout när jag var liten och vet inte om det hade passat mig? Jag var nog lite för slö och bekväm när jag var 7 år för att scouter skulle varit min grej. Men de här 7-åringarna struntar i att vädret är grått och trist, eller att de får vara utomhus i 1,5 timme i ihärdigt regnväder. De kör på och lär sig alltid något nytt. Väl hemma fick jag ta fram ett snöre och fick förevisat för mig hur man knyter en skotstek. MYCKET nyttig kunskap! 

Efter diverse småärenden runtom i förorten stod garderobsrensning på schemat. Kände då att min energi och lilla tålamod som återstod höll på att försvinna helt. Smockan hängde i luften, mer bildligt än bokstavligt, men det slutade väl och jag är fortfarande gift. Energi är viktigt att ha men ibland, typ en sån här söndag, kan den försvinna spårlöst. Man blir lättretlig och smågnabbar med de runtomkring. Tror att alla fem i vår familj har känt det idag. Fanns åtminstone ganska tydliga tecken på det.

Ikväll har jag inte gjort något vettigt. Bara slöat och försökt komma i fin måndagsform, så man är som ett brandlarm på jobbet imorgon. Ny vecka, nya möjligheter! Klyschigt värre!


Folksport i familjen - Altanfotboll

Hassan och Hannibal...

Hoppas ni har haft en bra lördag! Min har varit helt ok! 10 grader och mer sol på en dag än vad det varit under hela november hittills. Då kan man inte klaga. Läste häromdagen att Sthlm hade hade haft ca 3 soltimmar under hela november. Karlstad, som dessutom  har en sol som stadssymbol, hade haft 1 timme motsvarande tidsperiod. Idag har det varit solsken hela dagen. Finfint!

När vi skulle träna fotboll med 7-åringarna i morse var det ingen tvekan. Vi har en stående tid i en gymnastiksal från 1 november. Men gymnastiksalen ligger precis bredvid en konstgräsplan. En riktigt stor konstgräsplan dessutom. Den är oftast helt tom på lördagmorgnar kl 9. Istället för att klämma ihop 15 st 7-åringar i en liten gympasal, kunde vi imorse släppa ut kalvarna på grönbete. Det var populärt och jag tror att alla blev på gott humör av det fina vädret. Riktigt lyckat!

Sen var jag och storhandlade och lyckades tappa bort min 7-åring. Gick två varv runt butiken och letade i tio minuter, och var precis på väg att gå till informationsdisken för att be dem göra ett sånt här klassiskt utrop, även om det brukar vara precis tvärtom. "Lilla Arne vill att mamma eller pappa hämtar honom vid informationen". Har man hört tvärtom någon gång??? Hursomhelst, när jag var 10 meter från informationsdisken så dyker han upp med famnen full av godis, leksaker och adventskalendern. Läxade upp honom på plats. Tog honom i nackskinnet och bar ut honom....Näää..jag smälte givetvis som en klick smör i stekpannan och var glad att återse honom. Försvunna barn är inte kul!

Lördagens ljusa timmar var fortsatt hektiska. Ett av dagens dödsuppdrag var att lämna in frugans dator på reparation. Nortons 3-årsavtal hade gått ut och efter diverse diskussioner bestämde vi oss för att förlänga Norton på datorn. jag satt vid spakarna. Gick som en dans. Slantade 749 bagare för att hämta hem Norton 360 så hon skulle kunna fortsätta vara skyddad i cybervärlden. Men sen hände något.... Rutan blev svart...datorn funkade en gång av tio...tillslut var det omöjligt att få igång den. Efter diverse telefonsamtal hit och dit konstaterades att Norton är ett väldigt utrymmeskrävande antivirusprogram och man måste avinstallera gamla Norton innan man ens funderar på att ladda på en ny version. Jag hade tydligen inte läst det finstilta när jag i hastigheten skulle ladda hem den nya versionen. Jag bara körde på...och så gick det åt h-e! Men med en skälig ekonomisk kompensation kan man fixa sånt. "Hassan" lovade att fixa det hela för 800 spänn. En recovery kan man fixa själv, men då blåser man bort allt och allt gammalt sparat är puts väck. "Hassan" däremot lovar guld och gröna skogar. "Hassan" fixar det. Inga problem. Lite tjurig var "Hassan" när han lyfte på locket till hårddisken och såg hur mycket damm som samlats på fläkten därinne. Men jag har fullt förtroende för "Hassan". "Hassan" fixar allt. Tack "Hassan" om du läser detta!

Efter att ha hämtat hem 7-åringen från innebandyträningen kunde man äntligen slappna av.....Dagens stora chock var att sonen frivilligt hade ställt sig i mål på innebandyträningen. "Hej pappa" ropade en spökröst när jag kom in på träningen och det återstod fem minuter. Jag letade febrilt efter honom bland utespelarna men kunde inte se att han var på plan. Tittade förgäves om de körde med avbytare. Nej...han var borta igen!!! Två gånger på samma dag...det pallar jag inte med... "Heeeej PAPPA!!!" hörde jag en gång till. Vad i....tänkte jag...var är han? Tittade då mot ena målet. Ser en knästående 7-åring som är omhuldad av knäskydd och gallerhjälm som vinkar åt mig. Hannibal Lecter hade varit avundsjuk på utstyrseln. Inser förvånat att han frivilligt ställt sig i mål. I mitt chocktillstånd får jag upp en hand till svar på hans vinkning. Inte likt honom att "bara så där" ställa sig frivilligt i mål. Chocken la sig efter några minuter och jag kunde förlika mig med tanken på att han faktiskt kanske klarar av att stå i mål.


Sen har det varit matlagning, äta och tv-kväll för hela slanten. Roligare än så här blir inte en lördagkväll. Men jag klagar inte. Det kunde ha varit värre.

Hoppas ni står ut med min diskbänks-surrealism? Har ni läst så här långt så verkar det så. Jag kan inte åstadkomma bättre för närvarande.

Glada småkillar som ska träna fotboll.


Imponerande skugga från fotografen...


Hörnläggning


Två dagar ledigt

Då var det äntligen helg! Lite tjatigt kanske att upprepa det som ni redan vet, som ni redan har hört era kollegor upprepa hela dagen, som ni själva har svarat era kollegor, vänner, familjemedlemmar, "Jaaa, det är ju fredag så jag mår bra." Har man bara avverkat transportsträckan måndag - fredag så ordnar sig allt. Spelar ingen roll HUR jobbig fredag man har framför sig. Spelar ingen roll om en nära familjemedlem avlidit på natten mellan torsdag och fredag. Spelar ingen roll om man fick stroke på torsdagkvällen. Får man frågan kl. 07.34 på fredagmorgon vid fika-automaten på jobbet "Hur är läget?", så kravlar man sig upp ur den nygrävda graven som man ramlat ned i på torsdagen, sticker upp huvudet på fredagmorgon och svarar "Joooo, det är fint som fan! Det är ju fredag!" Tycker det är lite fascinerande! Fascinerande med attityden. Bara för att det är fredag så ska alla må jättebra. Jag mår själv jättebra av att det är fredag. Men det kanske inte är så att alla mår bra för att det är fredag. Det kanske innebär ensamhet, isolering, vånda, missbruk, total disaster eller annat elände som jag inte kan sätta fingret på? Men alla är så upptagna av sitt eget lyckorus, att ingen har tid eller ork att ta sig an sina medmänniskor. Alla bara svävar på moln och slänger slentrianmässigt ur sig klyschor som "Det är fredag..äntligen helg" eller "Jag ska......................" och så får man en lista på 27 saker som personen ifråga ska sysselsätta sig med under helgen. Jag klankar inte ned på er. Jag är likadan själv. Men om vi stannar upp, tar en stunds eftertanke, visst är det fascinerande!

Fredagar är annars den dagen då man kanske är tröttast på hela veckan. Jag brukar hålla skärpan tills jag har lämnat kontoret och sätter mig på t-banan (om jag inte cyklar), då släpper jag sargen och beger mig ut på isen. Så fort jag har satt mig (om det förhoppningsvis finns plats) i ett t-banesäte, så börjar jag automatiskt kippa efter luft = gäspa. Man sätter sig ned, är helt tom i skallen, man vet inte om man bara ska fånglo på medpassagerarna, fortsätta läsa den braiga boken man har i väskan, läsa klart gratistidningen från morgonen, lyssna på musik eller wapa på nätet. Det brukar inte bli något av det på fredagarna. Man bara sitter där och gäspar, och tittar lite ursäktande på de som sitter mittemot och ser oförskämt pigga ut. Ibland kan man hitta någon syndig människa som man smittar ned med sitt gäspande. Gäsparna går zig-zag i t-banevagnen och smittar snabbare än svin-influensan.

Förmodar att de flesta som har hittat hit och har läst så här långt har hittat mig via Facebook? Men det kan finnas någon som är här med wild-card och inte inser tjusningen med Facebook. Jag var ytterst skeptisk när äldsta dottern bjöd in mig för ett drygt år sen men har ändrat uppfattning totalt. Det är ju sååå roligt att hitta vänner och bekanta från förr. Jag erkänner att jag är totalt fast i FB. Jag är helt övertygad om att det finns fler FB-galningar därute som är helt fast. Kom ut ur garderoben och erkänn!

Blev ingen cykling för mig idag heller. Jag mår inte riktigt bra av det  här velandet fram och tillbaka. Jag vill ha en klar linje hur jag ska ta mig till jobbet. Får försöka sätta ned foten under helgen och verkligen bestämma mig hur jag vill ha det framöver. Sen får givetvis vädret styra lite också hur det blir med fortsättningen. Men det är en helt annan sak. 

Jag ska inte pina er mer med mina vardagliga skildringar. Det är dags att sätta punkt nu så man orkar med resten av helgen. Jag hoppas att er helg blir bra och att det fina vädret infinner sig som man har antytt. Trevlig helg! 


Kasst ljud men en bra Toto-låt från förförförra deccenniet.


Donnerstag

För några år sen roade sig jag och en kollega med att rangordna tjejerna på kontoret....NÄÄÄ...det gjorde vi inte förstås. Nej vi roade oss med att rangordna veckodagarna. Jag är ju en typisk lördagskille som tycker att lördagar är helt suveräna, även om just mina lördagar emellanåt tenderar att bli lite hektiska. Som god tvåa får jag nog klämma in söndagen, även om man får söndagsångest ibland. Det är surt att känna att helgen håller på att rinna en ur händerna. Fredagen är ju inte så tokig den heller, när man har hela helgen framför sig. Av just det skälet ansåg min kollega att torsdagar var den bästa dagen på hela veckan med motiveringen, då har man allting bra/roligt framför sig. Jag förstår hur han resonerar men kan samtidigt känna att jag inte håller med. Man kan ju inte längta till torsdag när man vaknar på lördagmorgon. Eller?

Nu har jag kursat klart och är tankad med nya tankar och funderingar, av all info som jag har matats med i dagarna två. Imorgon ska jag gå till jobbet och förändra ALLT. Bara det blir en utmaning. Tog mig ett snack på en fikarast med ett av våra största försäkringsbolags klagomålsansvarig. Ni vet hon som jag berättade igår att hon gick från lektionen ideligen för att svara i sin mobiltelefon. Det jag var mest nyfiken på var hur många klagomål detta - ett av våra största försäkringsbolag i Sverige - egentligen har. Ca 2000 klagomål per år hanterar de!!!!! Ok, kanske inte så konstigt egentligen med tanke på hur stora de är. Men jag kände mig rättså ynklig med mitt enda klagomål jag har haft på ett år hos mig. Eller så är det ett betyg på hur jäkla bra vi är? Eller så måste jag kanske läsa på, hur Finansinspektionens definition för ett klagomål egentligen lyder.....

På lunch-haket bredvid Karlavägen 108 dök en välbekant figur upp när vi åt lunch. Fredrik Lindström. Jag var så här nära *måttar med tummen och pekfingret* att gå fram och diskutera några saker om "Värsta språket". Eller ge honom några tips inför "På spåret". Men jag avstod. Han fick äta lunch ifred med sitt sällskap. Lika bra det.

Väl här hemma har det lagats middag, ätits densamma, diskuterats gymnasieval och svinvaccin, lästs godnattsaga och tittats på SOS Gute. En typiskt stillsam torsdagkväll med andra ord. Nu har alla barn svinvaccinerats och 7-åringen la sig efter godnattsagen med huvudvärk och vänsterarmsvärk. Hårda bud! Fick mig också till livs en s.k. rolig historia: "En björn, ett lejon och en gris stod och diskuterade vilket av dem som ingav mest respekt hos människorna. "Bara jag morrar så blir människorna livrädda" sa björnen. Larvigt tyckte lejonet, "Bara jag morrar så blir människorna livrädda och springer iväg". Grisen fnös åt sina båda kollegor från djurvärlden, "Bara människorna hör talas om mig så går hela världen och vaccinerar sig"". Ja lite så är det kanske?

Funderar på att återuppta cyklandet imorgon bitti. Jag har inte cyklat på nästan en månad. Men jag vet inte? Det regnar just nu. Och det är mörkt som i en grav när man vaknar om morgnarna - om man vaknar. Kan inte riktigt bestämma mig. Kvällens sug efter fysisk aktivetet kan vara som bortblåst när jag vaknar imorgon bitti. Kanske väntar med att cykla till måndag? Eller nästnästa vecka? Eller i mars/april när vintern är slut....

Avslutar med några youtube-klipp som en kompis tyckte var sanslöst roliga. Jag tyckte de var "så där". Jag kanske inte är på skoj-humör efter två tuffa kursdagar? Men jag har inga bilder på solnedgång eller kanon att sätta in i kväll, så i brist på annat får ni hålla tillgodo.



Och så en till

 

Och ytterligare en

 

Inte slut ännu.....

 

Men nu, äntligen den sista! Känns lite för fejkat för att det ska bli riktigt roligt.

 


Viagra?

"Lite lamt" var ett av omdömena om denna, min nya blogg. "Trist och långtråkigt!" men framförallt "Pinsamt!" tyckte döttrarna. Lamt kan jag väl hålla med om. Pinsamt får man stå ut med att vara när man har tonårsdöttrar. Vi är alla barn i början. Vem var bra på att prata, läsa, räkna, cykla, jonglera med medicinbollar, spela valthorn samtidigt som man åker skateboard eller atomfysik första gången man försökte? Jag är en nybörjar-bloggare. Det här är bara de första stapplande stegen. Kom ihåg det! Jag tar till mig all kritik och lovar att försöka bli mindre lam och pinsam. Eller också kör jag den sedvanligt obstinata stilen och gör precis tvärtom...mer lam, och om möjligt, änne mer piiiinsam.

Prioriterade bort sov-landskampen mot Italien för att istället se "Morden" på tv. Hur kul är det att se en vänskaps-landskamp i november? Samtidigt som de fyra sista europeiska länderna kvalar in till VM-festen nästa sommar? Samtidigt som Sverige är borta sen en dryg månad tillbaka? Vi får ta nya tag mot EM 2012. Det finns ju många lämpliga U21-spelare att fylla på med, så jag ser ljust på Sveriges fotbollsframtid! "Morden" är en sån där långsam, lite småseg svensk historia, men ändå bra. Väldigt bra! Trots att jag gillar serien har jag inte lyckats hålla mig vaken ett enda avsnitt hittills. Ikväll var första gången jag var vaken en hel timme mellan 21 och 22. Kjell Bergkvist, Ragnerstam, Amanda Ooms och de andra är bra skådisar och de lyfter historien på ett bra sätt.  

Kurseriet under dagen gick bra. Enda problemet är ovanan att sitta still i åtta timmar och ta in information. Man blir seg, har svårt att sitta still, svårt att hålla koncentrationen på topp hela tiden OCH man dricker för mycket kaffe. Försökte reparera förmiddagens rikliga koffein-intag med att par liter bubblande vatten och ett rejält fruktfat på eftermiddagen. Ämnena i sg för kursen kan för den oinvigde tyckas som rena sömnpillret, men i försäkringsbranschen vill det till att man har koll på såväl Marknadsföringslagen, som uppstod i ny skepnad förra året, som Personuppgiftslagen. På min bänkrad satt ett av våra större försäkringsbolags "klagomålsansvarig". Hon var tvungen att lämna lektionssalen fyra ggr under förmiddagen för att hennes mobiltelefon började vibrera. De två sista timmarna av dagen var hon försvunnen. Kan inte vara lätt att vara klagomålsansvarig på detta stora bolag. Jag är själv klagomålsansvarig på "mitt" lilla bolag. Jag har haft ett (1 st) ärende ställt till klagomålsansvarig det senaste året.... Så stor kan skillnaderna vara i våra arbetsliv. 

Och jag kan inte sluta förundras över storleken på Garnisonen. Jag skulle inställa mig imorse längst bort på detta komplex. Det känns som byggnaden är 2 km lång och tar 10 minuter att promenera förbi. Ok, jag överdriver kanske en aning, men det är helt enkelt för att motverka lamheten.

Konstaterar också när jag vittjar min inkorg på mailen att det allra vanligaste spam-mailet i skräp-korgen kommer från Official Viagra Store. Varför jag liksom? Jag känner inte att jag har något behov. Inte just nu i alla fall....Kanske senare i livet? Det kommer säkert 4-5 mail per dygn att de tycker jag ska köpa Viagra, med 75% rabatt. Men det är väl som med all annan spam, bara att rycka på axlarna och deleta.

Ska väl snart försöka sluta rycka på axlarna och ta mig i säng så jag orkar sitta still och fortsätta lyssna hela dagen imorgon. Kursledaren - en knivskarp kvinnlig advokat - hotade med att vi skulle börja med ett grupparbete imorgon. Vore ju trist om man gjorde bort sig då. Eller också är det precis det jag ska göra - göra bort mig alltså - så jag har något att skriva om på bloggen imorgon......


Vägra Viagra!


Börja blogga?

Solnedgång i fjärran land, förförförra sommaren.
Solen finns. Även om det var ett tag sen man såg den. Sunset i fjärran
land förförförra sommaren.



"Börja blogga" har jag nu uppmuntrats att göra, av flera helt av varandra oberoende personer. Ja..varför inte? Får väl testa i alla fall och se hur det känns. Skriva lite och göra någon slags egen utvärdering efter en tid. Jag är beredd att ge det en chans.

Å andra sidan har jag av flera, helt av varandra oberoende, personer också hört att jag på min förra FB-bild påminde om Peter LeMarc..... Jag kanske hellre borde satsa på en peruk, eller två, för att undvika såna jämförelser. PLM står nämligen inte speciellt högt i kurs på min musikbarometer. Alternativet är ju att låta håret växa lite mer innan jag går till frisören. Men vänta nu, jag kan ju inte börja med att ljuga i mitt första blogg-inlägg. Frisören....är ju jag själv. Jag "går inte till frisören". Jag ÄR frisören.

Vad skriver man om på en blogg då? Inte vet jag? Det är väl det som får växa fram, undan för undan. Man kan berätta om allt fantastiskt spännande man varit med om på sin arbetsplats under en arbetsdag... Inte så mycket kanske, om man tänker efter riktigt noga. Eller berätta någon gammal anekdot från svunna tider. Eller diskutera musik, böcker, film, tv-program, sport eller något annat som ligger en varmt om hjärtat. Jag vet som sagt inte riktigt var jag landar med denna blogg, men nu är jag igång. Eller snarare "igång, IGÅNG, IGÅNG" som Smaklösa sjöng på någon av sina låtar en gång i tiden. Var det "Lucky Weekend"? Jag tror det, men minnet kan svika mig.

Imorgon blir en lite ovanlig dag. Ska inte till den vanliga "saltgruvan" och lyfta pappershögar från ena sidan av skrivbordet till den andra. Nej, jag ska gå på kurs. Kurs i två dagar, och lära mig allt som är viktigt att veta om Personuppgifts- och Marknadsföringslagen. Det ska bli kul tycker jag. Har inte kursat så mycket på senare år och det blir ett litet avbrott i den vanliga vardagen. Kanske och förhoppningsvis är det trevliga och roliga människor som också ska gå på kurs och med ett barns förväntan sätter sig på åhörarplats, för att matas med fakta och information i två dagar. Enda abret är att kursen är så långt bort! Långt åt helskotta på bortre Östermalm. Gatuadressen ger viss indikation på att det är i Garnisonen. Detta "charmiga" kontorskomplex som får en att minnas svunnen Sovjet-arkitektur med en tår i ögat. Det är i alla fall så jag minns Garnisonen från förra gången jag var där för flera år sen. Jag kan minnas fel. Jag kanske inte var på kurs-humör när jag var där senast? Nu är jag, i alla fall så här dagen innan, på ett sprudlande och strålande kurs-humör.

Hur avslutar man ett blogg-inlägg? Det vet jag fanemej inte heller. Inte mycket jag vet om bloggar. Ledsnade jag inte totalt efter detta första inlägg så får ni kanske läsa ett till imorgon? Den som lever får se. Eller som sprutnarkomanen sa, Den som har lever får hepatit C...

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0