Vinkelslipsrån
En snyggt sågad fyrkant! Ett mästerverk Vasilijev! 
Tydligen fick man brått därifrån. Mycket guld kvar på marken, och en kofot!
Och det harmlösa redskapet - vinkelslipen. Mycket ovanligt i branschen! Annars har det inte hänt så mycket. Bestämde mig för att ta en vilodag från träningen idag. Tisdagkvällens fotbollspel kombinerat med onsdagslunchens crosstrainer hade fått mig att känna mig mör i benen, och en vilodag behövdes. Det blev Little India istället. Ett par schyssta kycklingspett med ris är aldrig fel för en hungrig grabb som jag, som ännu växer!
Till lunch blev det indiskt. H. kom hem igår med knäckt styre på sin sparkcykel. Sparkcykeln är inköpt för ganska exakt ett halvår sen och var en födelsedagspresent från mormor. Nej, han hade inte gjort något konstigt, den hade bara gått sönder, och det roliga var att han berättade att det berodde på "metallutmattning". "VAAA!?" skrek jag. "Metallutmattning" känns inte som normal vokabulär för en 8-åring. Det visade sig att bäste kompisens pappa hade tittat på sparkcykeln och ställt diagnosen "metallutmattning". Nu blir det att reklamera cykeln! De ska hålla längre än ett halvår!
Spark cykel
Annars börjar helgen närma sig. Bara en arbetsdag kvar. Nästa vecka blir också ganska soft. Semester tre dagar och arbetar två. Precis som det alltid borde vara!
På återbloggis!
Röka brajja?
Fenomenet Stieg Larsson. Utomlands finns det massor med djur som är miljonärer. Jo, det är faktiskt sant. Vi hade en liten utbildning för några veckor sen om kapitalförsäkringar. På mitt lilla bolag har vi inte hållit på med kapitalförsäkringar så länge, och behöver därför mer kött på benen vad gäller dessa. Jag har i och för sig stött på det för länge sen, hos min förre arbetsgivare men man glömmer snabbt. Hursomhelst, på denna utbildning fick vi veta att i USA, och många andra länder, finns det massor med djur som är miljonärer. I Sverige måste du vara juridisk eller fysisk person för att kunna vara förmånstagare på en kapitalförsäkring. Detta krav finns inte i USA och en del andra länder. Det har fått följden att vissa försäkringstagare anger sitt husdjur som förmånstagare.... Vilken värld vi lever i! Fortsätter med en djurlista då'ra, när jag ändå är igång. Rikaste djuret är tydligen en schäfer. Günther IV, som har en förmögenhet på sisådär 90 miljoner engelska pund. Günther IV ärvde tydligen sin förmögenhet efter sin far Günther III, som i sin tur var ensam arvtagare efter den tyska grevinnan Karlotta Liebenstein när hon avled 1992. Men hur det sen fungerar rent praktiskt med djur som är ofantligt rika övergår ens förstånd. Just Günther IV:s förmögenhet förvaltas och sköts av en advokatfirma som är baserad på Bahamas!!! Är det de som snyltar åt sig pengarna egentligen? På andraplats finns en schimpans! som heter Kalu. En rik dam som hette Patricia O'Neill valde att testamentera sin förmögenhet till sitt favorithusdjur, istället för maken Frank O'Neill. Tydligen hittade grevinnan schimpansen vid ett besök hos den argentinske generalkonsuln i Zaire, bunden vid ett träd. Hon förbarmade sig över apan och den blev en sån favorit att den också fick ärva Patricia när hon dog. Frank O'Neill har sagt att apan inte bara stal hans cigaretter, utan också drack upp hans öl.... Så fortsätter denna osannolika lista med rika djur. Den ena historien mer konstig än den andra. Källa: Daily Mail
Günther IV - världens rikaste loppcirkus. Nästa vecka är det folkomröstning i Kaliforningen huruvida man ska betrakta marijuana som lagligt eller inte. Opinionssiffror visar att majoriteten är emot förslaget att legalisera, medan det motsatta blocket hävdar att det är bra för ekonomin, med mindre brott och mer turism som följd. Vad ska man säga och tycka? Har väldigt liten praktisk erfarenhet av denna drog, men vissa tycker ju att marijuana/hasch inte är värre än att dricka några öl. "Inkörsporten till tyngre droger" fick man lära sig redan i högstadiet, och det sitter i. Frågan är hur stor denna fråga egentligen är? Ska man folkomrösta om andra saker också? Om inte, får man verkligen folk att gå och rösta i en sån här fråga? Eller är man hi-tech i Kalifornien och kan rösta via datorn? Inte vet jag?
Röka brajja kan bli lagligt i Kalifornien nästa vecka. Bläckfisken Paul är död. Ja det var ju riktigt tråkigt. Paul som "tippade" rätt segrare i alla Tysklands matcher vid sommarens VM-slutspel i Sydafrika, och dessutom tippade rätt i finalen att Spanien skulle vinna över Holland. Man sänkte tydligen ned två olika boxar med musslor till Paul inför matcherna. Den ena boxen indikerade Tyskland och den andra boxen indikerade motståndarlaget. Alla åtta ggr, plus finalen "tippade" Paul rätt. Han blev 2,5 år, vilket tydligen är gammalt för en bläckfisk. Nu ska man ta fram en ny Paul som får efterträda Paul. Undrar vad som händer med den avlidne Paul? Kinarestaurang? Mat åt andra fiskar eller djur, som "tippar" andra sporter? Eller grävs han ned i marken, likt en igelkott som hittats i en trädgård någonstans i förorten? Ingen som vet? Och tidningarna som har rapporterat om Pauls död har inte heller direkt lyft fram denna fråga.
Till lunch serverades det idag bläckfiskringar på zoo:t där Paul bodde.....Det får nog bli allt för idag.
På återbloggis!
Bloggkramp
Utgifter, utgifter och åter utgifter! Avhugget hästhuvud
Ganska läskig faktiskt! Jag skulle också hoppa DIREKT!Arbetsveckan började bra! Det känns bra nu med det mesta och jag börjar hitta ett flyt som har varit sällsynt på sistone. En del svackor kan vara några timmar eller en dag. Andra svackor kan sitta i flera månader. Jag surfar vidare och hoppas att denna känsla håller i sig.
Flyter på bra just nu!Och där gjorde Zlatan 0-2 till Milan mot Napoli i det regniga Neapel. Finns risk att en och annan av hemmaspelarna kommer att vakna upp i morgonbitti med ett hästhuvud i sängen. Undrar hur mycket inblandning maffian har i fotbollen i södra Italien? Kan man läsa sig till den informationen i Napolis årsredovisning mån tro? Föga troligt. Förhoppningsvis, för fotbollens skull, har de inte så stor påverkan. Oj, nu råder det nästan slagsmål på plan. Heta känslor, och typiskt sydeuropeiskt...ramla och göra den döende svanen så fort någon börjar vifta med händerna. Verkligen en tät match!
Något man helst vill slippa....I morse såg det halt ut på småvägarna hemma där jag bor. Stapplade ned för backen försiktigt som en pensionär, och klarade mig utan att dråsa omkull. Jag tror inte det var så halt egentligen. Det bara såg halt ut. Men på radion sa de att det var halt på sina håll, i synnerhet på småvägarna. Nu ska jag inte sitta här och slå mig för bröstet och säga att jag aldrig halkar omkull på vintrarna men på senare år har det varit lite av den varan. När man var 15-25 hände det åtminstone ett par ggr per vinter att man fick smaka asfalt, eller is/snö om vintrarna. Blir man försiktigare med åren? Jag tror det. Man tar inte lika stora risker nu för tiden, och man går inte runt i odubbade sommarskor året runt som när man var yngre. Ett fall upplevde jag dock tidigare ikväll. Jag satt på en kontorsstol med hjul, och pysslade med ungarnas skolfoton som ska returneras eftersom vi har insett att de bara läggs på hög utan att någon gör något vettigt med dem. Skulle plocka upp en av skolfotofakturorna som låg på golvet och stolen fick övervikt och välte..liksom jag. Jag klarade mig oskadd, men det lät hemskt och de runtomkring trodde jag dog. Man ska vara försiktig när man sitter på snurrkontorsstolar med hjul!
På återblogg!
46 miljarder!
Guldcompagniet i T-banehallen vid Hötorget. På bilden syns dörren i helt skick, innan jag kastade....eh..innan crack-offret eller vem det nu var, gick lös på dörren. Mark Zuckerberg...är namnet bekant? Ja, i dessa dagar vet nog nu de flesta vem Zuckerberg är. I dagarna har filmen "The social network" premiär i Sverige, och den handlar just om Zuckerberg som 2004 startade Facebook. Zuckerberg är idag en 26-åring som är god för 46 miljarder kronor. Facebook har en halv miljard användare världen över. Jag tror inte Zuckerberg kunde ana hur stor Fejjan skulle bli när han drog igång detta. Idag är Zuckerberg en inbunden 26-åring som sällan ger några intervjuer, och det sägs att han bor i all anspråkslöshet i en liten lya i San Francisco. Jag tycker historien om honom är rätt fantastisk, och hur vissa företeelser på nätet kan bli så gigantiskt stora som Facebook. Min arbetsgivare har fört en undanskymd tillvaro på den svenska försäkringsmarknaden sen 1946, och förvaltar ett kapital som utgör en tiondel av Zuckerbergs privata förmögenhet. Det säger en hel del tycker jag..... Kontraster!
Mark! Vilken kille! Tack vare dig har jag fått kontakt med många människor från mitt förflutna. Jag ska inte bli långrandig denna kväll. Jag ska försöka slutföra tittandet av en film som jag somnat ifrån två kvällar i rad. "State of play" som handlar om en journalistmurvel, spelad av Russel Crowe, som kommer skumma saker på spåren och spänningen stiger gradvis. Inte den bästa film jag har sett, eftersom jag somnar hela tiden, men lagom underhållning en torsdagkväll, och onsdagkväll...och tisdagkväll....
Russel, gör oftast bra ifrån sig. På återbloggis!
Full fräs med raffset
Jovisst är det så! Vaddå undrar ni? Jo, att snön är på gång. Kanske redan nu? ”Mot eftermiddagen/kvällen hotade de med i morse på radion att det kan komma in snö. Och i gratisblajjan på t-banan sa de att det kunde komma upp till 5 cm blötsnö, och att det var klass 1-varning på snöfallet. Ovanligt tidigt! Att ha snöhotet hängande över sig i ett halvår är en nervpärs som borde innebära ett antal gratis psykologbesök, tycker jag! Jag får försöka vara min egen psykolog för att övervinna de psykiska problem som årstiden medför. 
Frågan är om en psykolog skulle kunna hjälpa en mot snönojja?
En annan konstig sak det gick att läsa om i gratisblajjan i morse var också om en kanadensisk flygöverste som nu hade åkte fast och var misstänkt för att ha haft ihjäl två kvinnor, lite andra våldsbrott och sexuella trakasserier mot kvinnor och han hade också stulit sina offers underkläder och fotograferat sig själv när han hade de stulna underkläderna på sig!!!!! Metro hade också en bild på den dekorerade flygöversten där han poserar i bh och trosor på en bild han har tagit själv. Vart är världen på väg??? Helsjukt! 
Här är han! Russel Williams, 47-årig överste i Kanadas flygvapen. Lär inte bli så många flygtimmar framöver....
Jag drar parallell med en sann historia från den stora öin, som ligger ute i vattnet där rosorna blommar på sommaren och där lammen inte har tystnat, utan bräker extra högt. För några år sen anordnades en återträffsfest för alla f.d. 9:or som hade gått ut 9:an 1981. Ja det måste ha varit nästan tio år sen den återträffen ägde rum. Hursomhelst var vi ett gäng som förförfestade och förfestade innan vi transporterade oss till själva festen. På förförfesten var en jämnårig parallellklasskompis med som då var och fortfarande är polis på Gotland. Han hade ett antal intressanta berättelser från sin dagliga gärning. En av historierna som hade inträffat ett par år innan vår återträff var att polisen på ön hade upprättat en kontrollplats i utkanten av Visby för att kontrollera trafikanters körkort och nykterhet. Det rullade på och inget anmärkningsvärt inträffade, förrän en bil vägrar att stanna på polisens tecken. Han gasar på lite extra och kör förbi. Snabbt som ögat kastar sig min f.d. parallellklasskompis och en annan polis in i en polisbil och tar upp jakten. Det blir en biljakt som varar i flera mil, långt ut på landet. Tillslut lyckas poliserna prejja smitbilisten och få stopp på honom. När de kliver ur polisbilen och går fram till smitbilisten får de förklaringen till att han körde förbi poliskontrollen. Han sitter bakom ratten, endast iförd en tjusig bh och lika tjusiga trosor………. Han gick helt enkelt loss på att köra runt i sin bil, iförd damunderkläder. Undra på att han inte ville stanna i poliskontrollen!!! Vart är världen på väg??? Helsjukt!
Biljakt som slutade med ett pinsamt avslöjande.
Min första tanke när jag igår äntligen kom igång med löpningen igen efter ett två månader långt uppehåll var "bra att defibrillatorn sitter så nära på väggen bredvid". Men när jag idag gav mig på samma övning igen började jag istället fundera "Undrar om det finns NÅGON som vet HUR en sån fungerar??" Nu brukar jag inte få hjärtstopp i tid och otid, men någon gång ska ju vara den första. Förhoppningsvis behöver jag aldrig uppleva att den används på mig, av någon som inte vet hur den fungerar. Och inte av någon som VET hur den fungerar heller för den delen. 
En syn jag hoppas slippa se!
Imorgon är det torsdag och arbetsveckan är snart slut. Skönt!
På återhörande!
Första lövhalkan
Ungefär något åt det hållet - fast utan snö och is, och med löv istället. Idag hade jag bestämt mig för att ge mig på löpningen igen efter ett två månader långt uppehåll. Återigen var det Ingo-på-maran-känslan som infann sig. Visst gick det tungt. Men det gick, och jag överlevde. Nu får det bli lite ordning på träningen så man inte säckar ihop totalt. Jag kan inte skylla på någonting! Inga ursäkter godtas! Påminn mig om detta om jag skriver att jag inte orkar träna, eller varit upptagen med något annat oviktigt. Hälsan är väl ändå det viktigaste!?
Ingo-på-Maran-känslan var påtaglig vid lunchlöpet. Fick en förfrågan från 8-åringens bästa kompis pappa om 8-åringen skulle gå på discot på fredag. Vi snackar disco för 2:a-klassare, 8-åringar, köpa godis och läsk, kanske dansa lite. När jag senare ställde frågan till 8-åringen om han vill gå på discot på fredag fick jag klart besked, "Disco!!??? ALDRÌG!!! Jag gillar inte att dansa!!!" Frågan togs upp igen när vi satt och åt igårkväll. 8-åringens storasyrror reagerade starkt med en gång, "VAAAA!? Ska du bli en sån där nörd som bara sitter hemma????", och så eldade de på varandra och argumenterade hur kul det är att gå på disco på Gulsippan. Tillslut sviktade 8-åringen och sa att han skulle fundera på saken och snacka med några kompisar i skolan om det. Ikväll när jag frågade var han stod nu i frågan, fick jag veta att "jodå, jag ska nog gå och kan du skicka med mig en 30 kronor eller så, så jag kan köpa snacks?" Jag känner igen mig! Jag hade nog inte heller gått på discot i Gulsippan när jag gick i 2:an. Mitt "uteliv" började mycket senare. Det var väl till och med så att man med stor tveksamhet gick på partyn/kalas/fester när man gick i mellanstadiet. I femman blev jag till och med, som ensam kille, bjuden till en tjej i klassen när hon hade sin födelsedagsfest. När jag väl var på den festen och insåg att jag ensam representerade det manliga könet, kändes det sådär. Men det var då. Saker och ting ändrar sig med åren - som tur är.
Vem vet? Sonen blir kanske disco-kung? Har nu lyckats hitta en sajt på nätet som streamar matchen Real Madrid-Milan, och de kommenterar på engelska och kvaliteten är hyfsad. Annars har man varit med om både dålig bild och kommentarer på språk som man inte behärskar, som turkiska, japanska eller kinesiska för att ta några exempel. Dessvärre har ju Zlatan och de rödsvartrandiga börjat matchen på sämsta tänkbara sätt och åkt på två snabba baklängesmål. Nu blir det tungt! Osäkert om jag orkar följa hela denna match via datorn.
Marty Feldman och Mehmut Özil, som ikväll spelar för sitt Real Madrid, har lite look-a-like. Man är orolig att Özils ögon ska ramla ut när han springer. Hoppas slippa se det.
Slutbloggat för ikväll!
På återbloggis!
Anlitade inte Fonus
Fallet med den döda igelkotten är nu avslutat. I fredags upptäckte grabben en död igelkott i trädgården. Lördagen var fulltecknad och jag fick inte tid att föra den avlidne till den sista vilan förrän igår söndag. Kände pressen att det skulle utföras. Dels är det inget trevligt att ha döda djur liggande på tomten, dels tyckte sonen det var mycket obehagligt att den låg där, och gick långa omvägar för att slippa se den. Om den hade självdött, råkat ut för en olycka eller blivit mördad kunde dock inte obduktionen påvisa? Jag avslutade fallet som att den hade avlidit av naturliga orsaker. Köttet var hursomhelst spårlöst försvunnet, så jag vet inte om det var några andra djur som hade haft kalas? Undanber mig fortsättningsvis döda djur på tomten. Är det någon räv eller rådjur som läser det här så kan ni väl gå och dö någon annanstans än just hemma hos mig. 
Ska vi skaffa kottar?
Ibsen… Henrik i förnamn, var en 1800-talsförfattare som levde och verkade i Norge. Känd för sina dramer Per Gyynt, Ett dockhem, Hedda Gabler m.fl. I lördags skulle vi gå och titta på en Ibseniad på Stadsteatern, bestående av tre Ibsenpjäser i rad!!! Jag var lite rädd att jag skulle slockna. Och det gjorde jag också. Sov nog bort sista kvarten av ”Rosmersholm” trots att Helena af Sandeberg, Jan Myrbrand, Jakob Eklund, Samuel Fröler m.fl. inte på något sätt gjorde något dåligt jobb. Tvärtom! De var jätteduktiga. Men Ibsenmaterialet kändes lite hopplöst. Bara högtravande dialoger som bottnade i trassliga relationer och tillhörande elände. C. var rörande överens om att det var läge att åka hem redan efter första pjäsen och vi begav oss hem istället för att titta på ”Lille Eyolf” och ”Byggmästare Solness”. Dåligt investerade teaterbiljettpengar, men ibland känns såna här beslut riktigt bra! 
Trots högklassig ensemble, kändes det helrätt att bryta och åka hem.
I torsdags strålade jag samman med två st gamla barndomsvänner. Pelikan på Söder var bestämt som mötesplats. Jag har inte varit där på över 20 år men hittade fortfarande dit. Blekingegatan, högt i tak, gammal stil, uppsluppen stämning, god mat och det kunde inte bli bättre. Slog till på en hederlig gräddstuvad pytt i panna och kände mig mycket nöjd med mitt val. Efter detta ville vi ”byta scen” och började gå uppför Götgatan, och hamnade på nr 2 på sunkhakslistan – Kellys. Jag förstår inte riktigt varför det har hamnat på andraplats på sunkhakslistan. Det var ju fräscht och propert så jag blev faktiskt lite besviken! Jag hade förväntat mig något åt Dovas-hållet (Dovas – nr 1 på sunkhakslistan). Efter att ha släckt törst där en stund bestämde vi oss för att ytterligare en gång ”byta scen”. Götgatan mellan Medis och Slussen är ju nerlusat med pubar och barer, men vi var kräsna…”där är det för fullt”…”där är det för tomt”….”där är det för….”. Så höll vi på och velade och fortsatte promenaden förbi Slussen och genom Gamla stan och avfärdade även Engelen, Zum Franciskaner och Reisen. Mötte en arbetskamrat i Kungsträdgården som lommade hem efter att ha förlorat allt han hade satsat på pokerkvällen på arbetsplatsen, som jag hade missat. Trots att han deppade över pokerförlusten så tipsade han om puben ”som ligger efter Fridays på Birger Jarlsgatan. Ok’rå – kan vi alltid testa – tyckte vi. Och där var den ju, nästan framme vid Stureplan, den relativt nyöppnade puben Bull & Bear. Bra stämning, inte för mycket folk, inte för lite folk. Helt perfekt! En irish coffee var precis vad vi behövde efter att ha promenerat ända från Folkungagatan till Stureplan. Den värmde fint, men när klockan hade passerat kl 22 kände vi att det var dags att tänka på dagen efter. Jag hade tur med kommunikationerna hem och behövde endast vänta ca fem minuter vid Hötorgets t-bana. Rejält flyt vid Vällingby. 22.58-bussen var precis på väg att stänga dörrarna och köra när jag hann komma fram och hinna med bussen. Annars hade jag fått vänta en halvtimme till nästa. Denna torsdagkväll blev mycket bra!
Pelikan och Bull & Bear, schyssta ställen!
Mitt tangentbord p[ den h'r datorn har blivit konstigt! Man kan inte skriva alfabetets tre sista bokst'ver. Det blir helt andra tecken. Hur fixar man det_ Fr[getecken fungerar inte heller. Det blir ist'llet _ f;r fr[getecken. Skumt som fan fan fan! I word och p[ internet i ;vrigt fungerar det men inte h'r p[ bloggverktyget eller p[ Fejjan. Jag fattar ingenting_ Kanske f[r g[ in p[ en annan dator.......
Höll på att bli tokig på tangenbordet. Men det var ju ganska enkelt löst.
Så nu är det återställt. En omstart var vad som krävdes och BEHÖVDES. Jag har en ovana att låta datorn stå på och bara gå ned i energisparläge. När det börjar gå trögt startar jag om. Nu gick det inte trögt utan blev istället omöjligt att skriva vissa tecken. En ny erfarenhet! Man lär så länge man lever.
Nya svenska serien på tv "Våra vänners liv" började lovande! Lagom lättsam underhållning en blåsig och mörk höstmåndag. Bra skådisar och hög igenkänningsfaktor! Lysande också att ha en kyrkokör som sjunger Kiss' "Lick it up". Fasen att inte jag tänkte på det när jag gifte mig. Får ta den nästa gång jag gifter mig, om jag gifter mig någon mer gång. 
Våra vänners liv, verkar ok!
Slutblajjat och slutbloggat för ikväll!
Fridens liljor!
Kökaos
Inte alla som vet hur man hanterar en (biljard) kö. Jag tror att många känner igen denna situation. Tysta överenskommelser om hur köbildning ska gå till/skötas, och så kommer några som inte håller den tyste överenskommelsen. Sen vet jag inte om vi svenskar, eller kanske skandinaver/nordeuropéer i stort, är mer noggranna med hur köbildningar på olika ställen ska gå till? När man för flera år sen reste till länderna runt Medelhavet slog det en ganska snabbt, att sydeuropéer i alla fall inte ville ha en ordnad kö utan där var det snarare så att störst-först-principen gällde. En chock förstås för en svensk att komma till Medelhavet och försöka bilda en kö vid t.ex. en busshållplats. På senare år tycker jag mig ha sett att denna kaos-princip vid köbildning även har spritt sig till våra norra breddgrader. I synnerhet hos ungdomar. När man ibland har stått och väntat på bussen vid Vällingby C och pliktskyldigt ställt sig i den ordnade kön, finns det nästan alltid ungdomar, 12 - 25 år gamla, som skiter fullständigt i kön och bildar någon slags oorganiserad zon längst fram bredvid bussen, där de gör instick i kön när det ges tillfälle. VILKEN fräckhet!
Kökaos är aldrig kul! Just nu har de hissat upp 22 av de 33 instängda gruvarbetarna i Chile. Tydligen var det kaos i morse när den förste kom upp, och de församlade journalisterna var som galna och slogs och rev varandra i håret för att komma närmare. Den först upptagne gruvarbetarens familjs tält - som ordnats till de anhöriga - trampades ned av journalistkåren och en journalist blev påbankad av den först upptagne gruvarbetarens fru med en chilensk flagga. Nr 21 som blev upptagen hade däremot ingen fru som väntade på honom vid uppkomsten. Hans fru har nämligen nyligen fått veta att han har en älskarinna, så hon blev tydligen lite sur. Man räknar med att ca en miljard människor världen över har följt det senaste dramatiska dygnet från Chile via tv och internet. Mer än som t.ex. följde den första månpromenaden. Men man får inte glömma att det var 1969, och att det då inte fanns så många tv-apparater som idag, och förstås inget internet. Ja visst är det en fantastisk historia denna med de 33 gruvarbetarna! Man får hoppas att de lyckas komma tillbaka till världen utan kommande problem! Vad kommer att hända med dem? Kommer de att bli sjukskrivna en vecka för att sen bli nedskickade i en ny gruva? Eller kommer de aldrig mer att vilja gå ned i en gruva?
En del av dem var glada även när de var fast i gruvan. Kanske bättre där än ovan jord?Frågorna är som vanligt fler än svaren på denna blogg.....
På återbloggis!
Beskt
På återbloggis!
Vet nu vad en chokladfontän är
Japp, dags att blogga igen efter några dagars uppehåll. Dels är tiden knapp, dels ska man ha något att blogga om också. Vissa dagar är man helt tom och får inte fram ett ord. Det kallas skrivkramp har jag hört. Men det är varken farligt eller smittar, så jag ska inte gnälla.
Ena dottern var hemma hos en kompis i helgen. Inget konstigt med det! De är sociala varelser och umgås friskt med kompisar. Det som däremot var konstigt och som förundrar mig är att hon berättade att familjen hon varit hos hade en chokladfontän!!!!!! "En chokladfontän??????" sa jag. "Vad är det för nå't?" Alltså, jag trodde jag visste en hel del, var hyfsat allmänbildad osv osv men jag har aldrig hört talas om något som heter chokladfontän. Vad faaaan är en chokladfontän? Jodå, det visste ju alla i familjen utom jag. En fontän där man smälter choklad och förvandlar chokladen till flytande form. "Jaha, och vad ska det vara bra för??????" kontrade jag. "Jo, man kan doppa jordgubbar och sånt i chokladen"............ Jag tycker det låter helt sjukt! Doppa jordgubbar i flytande choklad? Då förstör man ju jordgubbarna! Och att smälta ned choklad så den blir flytande!!!? Kanske om man ska baka eller så, men bara för nöjes skull - OCH I EN CHOKLADFONTÄN!!! 
Så där kan den tydligen se ut, och just med en jordgubbe också.
Sen om man nu ska spinna vidare på chokladfontänspåret. Prylar, tekniska eller otekniska prylar av alla de slag kan ju vara antingen väldigt användbart eller bara onödigt men kul. Jag som aldrig hört talas om prylen chokladfontän skulle nog kunna göra en lista på ungeför 4350 prylar jag skulle prioritera innan möjligtvis chokladfontänen kom på 4351:a plats i denna lista. Ursäkta ni som läser detta och kanske har en chokladfontän hemma, och känner att jag låter lätt agressiv, men jag har ingen som helst förståelse för varför man ska ha en chokladfontän???
"Vet du vem som var David Hellenius morfar?" började min fru fråga mig för ca två veckor sen. Innan jag hann fundera över denna gåta, blev vi avbrutna av något och jag fick aldrig veta vem som är/var David Hellenius morfar. En vecka senare ploppade frågan upp på nytt, "Visste du vem som var David Hellenius morfar?", och så blev vi avbrutna av något, innan jag hann varken gissa eller få svar på denna stora fråga. Först vid tredje försöket fick jag äntligen veta vem som är David Hellenius morfar. Det var tydligen Helmer Bryd - pianisten i Mossebacke Monarki. Eller Gunnar Svensson som han egentligen hette. Oooooootroligt värdefull information, som jag nu aldrig kommer att glömma. 
Helmer Bryd, morfar till David Hellenius.
I morse var det en hel plusgrad utomhus när jag vaknade. När jag skulle åka iväg till jobbet var det fortfarande bara en plusgrad, så vinterjackan åkte på. Sen när jag skulle gå på lunch tyckte jag att det såg så soligt ut utanför på Kungsgatan, att jag tog på mig en sommarjacka som jag hade hängande på jobbet. Men det var ju ännu skitkallt. När jag gick hem hade jag därför vinterjackan på mig igen, men det var nästan för varmt. Knepigt att klä sig denna årstid. Sonen gick iväg till skolan imorse med en av storsyrrornas gamla ljusblå fleece-mössa. Jag tyckte den såg lite tantig ut, även om han såg lite gullig ut i sin tant-fleecehatt. Han hade mer manliga alternativ, men insisterade på att få ta på sig den ljusblåa fleece-hatten. Enligt egen utsago var den dock lite för varm. Knepigt att klä sig denna årstid.
Imorgon är det årets landskamp för Sveriges del! Efter att ha missat VM har vi nu kommit till det nyss påbörjade EM-kvalets kanske svåraste match. Bortamötet mot Holland i Amsterdam imorgonkväll blir ingen lätt match. Holland är ju som ni säkert minns "vicevärldsmästare", efter att ha förlorat finalen mot Spanien 11 juli med minsta möjliga marginal, 0-1. Det blir tufft och jag känner på mig att jag kommer att bli upphetsad. 
Kan vi få stopp på den här mannen i morgon har vi kommit långt. En av 2010 års bästa spelare - Wesley Sneijder.
På återbloggis!
Varulvssyndrom
Dumt att chocka kroppen! Jag läste i morse i gratisblaskan på t-banan att man har skådat en varulvsgasell! Det låter som ett skämt, men man hade t.o.m. lyckats fånga krabaten på bild. Forskarna är förbluffade men tror att det handlar om en thomsongasell som lider av varulvssyndrom. Ännu mer skämt låter det som då, men det finns faktiskt något som heter varulvssyndrom. Det heter också hypertrichosis på latin och är genetiskt betingat. Symtomen på sjukdomen är helt enkelt att hela kroppen täcks av hårväxt. Det är väldigt ovanligt bland människor men man räknar med att det finns ett 50-tal personer i världen som lider av detta. Fantastiskt! Och då har man lärt sig något nytt idag också. Undrar hur snabbt det växer ut om man rakar av allt? Är det som Dupondtarna i Tintin när de svalde fel tablett, att håret växer ut till en lejonman på en halvtimme?
Verkar jobbigt! Har jag meddelat att rondellpianot är borta? Är inne på så många sociala medier att jag inte kan hålla reda på vad jag har sagt var. Hursomhelst, det är avlägsnat. I tisdags låg det fortfarande omkullvällt som det har gjort de senaste veckorna. Igår åkte jag tunnelbana hela vägen till jobbet så då såg jag inte det. När jag i morse körde bil till Brommaplan för att parkera där konstaterade jag att gräsplätten i mitten av rondellen kändes naken. Pianot var borta? Precis som när det dök upp från början väcks en massa frågor. Vem förbarmade sig över pianot? Var det en privatperson som gärna ville ha ett gammalt fint piano från Gefle Pianofabrik hemma? Eller var det gatukontoret som fått tillsägelse att avlägsna pianot? Eller var det den ursprunglige ägaren och avyttraren som började längta efter sitt piano och ville ha det tillbaka? Eller har någon flyttat det till en annan rondell? Frågorna är jättemånga, och jag kanske helt enkelt ska släppa det helt för att inte fall i för djupt grubbel.
En märklig historia!Mario Vargas Llosa fick Nobelpriset i litteratur. Aldrig hört talas om karln! Vill man låta lite litterärt bevandrad kan man alltid säga "jooo, han har man ju hört talas om". Eller ta det ytterligare ett steg och säga "jag har en bok av honom i bokhyllan hemma". Jag skulle vilja påstå att innan idag hade inte 1 promille av Sveriges befolkning hört talas om honom. Enligt mina preliminära beräkningar förstås! Jag kan ha fel! Allt jag säger är inte rätt! Men Nobelpriset i litteratur känns som "VI TAR DEN MEST OKÄNDA FÖRFATTAREN/FÖRFATTARINNAN VI KAN HITTA"! Sen börjar Svenska Akad. sitt letande efter världens mest okände skrivare. Visst är det så!?
Vad ska du göra med all "deg" Mario? Nu har jag fyllt min dagliga kvot av datorbruk - arbete, fejjan, twitter, gowalla toppat med bloggen.
På återbloggis!
Gratis övervikt
Bamsetandkräm - för små barn, inte stora barn!Enligt polska meteorologer ska kommande vinter bli den kallaste på tusen år. Låter "sådär".... Räckte det inte med vargavintern, den gångna vintern? Jag vill inte ha kalla vintrar! Det är bara elände! Elpriset ska vi inte tala om! Har rörlig el och det är kanske inte så smart. För övrigt tycker jag att Vattenfall är ena riktiga skurkar och har haft flera diskussioner med dem, framförallt om deras fakturering. Men "den kallaste vintern på 1000 år" låter allt annat än trevligt! Hoppas polska meteorologer inte är kända för att ha rätt?
Funderar på att bojkotta Vattenfall!Ska kanske berätta lite mer om andra halvan av min vistelse i Köpenhamn förra veckan. På onsdagen hade jag och Ole-Jacob ett mycket bra besök på Nordea Liv & Pension ute i Ballerup. De var belägna i samma kontorskomplex som Tryg Vesta så vi delade taxi dit tillsammans med våra andra fyra kompisar som alla fyra skulle till Tryg. Ole och jag fick träffa Jacob och Lars som guidade oss genom hela dagen. Vi fick träffa folk från olika avdelningar som var väl pålästa och hade läst våra studieplaner, och därmed visste vilka funderingar och frågor vi skulle ställa. När man väl sitter där, dyker det givetvis upp nya frågeställningar, som man fick slänga ur sig. Och likadant var ju danskarna nyfikna på hur det fungerar i Sverige och Norge. Det var en dejlig dag, och vi fick känna oss "som alla andra" när vi fick äta bland alla andra i personalmatsalen. Inte som på Topdanmark dagen innan när vi fick äta i ett eget rum med våra ciceroner. På onsdagkvällen gick hela stipendiatgänget ut och åt. Någon hade varit på "Fiat" vid Kongens Nytorv och tyckte det var ett bra val. Fiat är en italiensk restaurang och maten där var fantastiskt god. Anmärkningsvärt var att när vi hade bestämt oss för ett vin och Elena från Finland provsmakade och tyckte det smakade bra, tog servitrisen flasken och sniffade själv på flaskan. Sen tog hon ett eget glas och hällde upp, och provsmakade. Hon stod och funderade en stund, sen sa hon till oss att den där flaskan var inte bra. Något hade hänt med innehållet och vinet skulle inte smaka som det gjorde. Jag tyckte det var ovanligt bra gjort, och jag har svårt att se att detta skulle kunna inträffa på en restaurang i Stockholm. Jag åt en pizza med lamm på. Mycket gott! Därefter sammanstrålade vi med Christian från Norge, som hade varit på egna äventyr, och satte oss på en närliggande bar - utomhus. Lite kyligt förstås men skönt med frisk luft.
Fantastisk pizza på "Fiat", trevliga nordiska försäkringskollegor. Men jag träffade också ett riktigt svin!
På torsdagen skulle Ole och jag till AP Pension. Vi hade sett AP Pensions hus på måndagen när vi var på Finanstilsynet. Vi tog en taxi en halvtimme innan utsatt tid och kom fram alldeles för tidigt. Vi fick ta en långsam promenad runt kvarteret för att vi inte skulle hasta in för snabbt. När vi väl hade träffat våra kontakter blev vi proffsigt bemötta först av kommunikationschefen Hans, och därefter fick vi ett par timmar med produktcheferna John och Lars. AP Pension satt väldigt fint, med utsikt över Nordehavnen och sundet. Öresundsbron och Sverige gick också att se från femte och översta våningen vi befann oss på. John och Lars var också väldigt kunniga och proffsiga, och skötte sin presentation av AP Pension och deras produkter på ett väldigt bra och intressant sätt. Eftersom vi skulle på Generalförsamling i Stipendiatklubben på kvällen, och Lars dessutom också skulle dit eftersom han hade varit stipendiat i Norge 2003 släpptes vi ut i friheten väldigt tidigt. Det blev till att åka hem och softa lite på hotellrummet, innan vi hade en liten förfest på Elenas rum och drack upp några av Cavaflaskorna som Försikringsakademiet så generöst hade givit oss på måndagen.
Jag själv på AP Pensions fantastiska "balkong" som gick runt hela fastigheten. När vi väl hamnat på Laererstandernas Brandförsikring där Stipendiatklubbens generalförsamling skulle hålla hus, insåg vi att vi kom precis i rättan till själva "årsmötet" skulle inledas. En något torr och tråkig inledning, men det blev bara bättre och roligare ju längre dessa 1,5 timme avverkades. Danskarna verkar som de gör detta med glimten i ögat och med stor humor. Ett tag kändes det nästan som en teaterföreställning. Intressant upplevelse! Sen kom kockarna in och presenterade den digra buffén, och vi kunde få oss ett rejält mål mat. Maten lät väl smaka och vinet var gott. Christian som har talets gåva klingade i sitt glas och höll ett långt, spontant och mycket uppskattat tacktal för vår (2010 års Köpenhamn-stipendiater) räkning. Han fick in många poäng och spontana applåder under talets gång. Efteråt var det ryggdunkningar och folk som kom fram och tackade honom. Verkligen bra gjort av Christian!
2010 års nordiska försäkringstipendiater i Köpenhamn. Efter denna långa middag blev det en promenad hem till hotellet där vi hamnade i hotellbaren. Kanske inte så smart att vara uppe till kl 2 på natten när man skulle vara pigg och fräsch dagen efter också.
Inte så smart....På fredagmorgon hade man i panik packat ihop allt på rummet och checkat ut i receptionen. Jag och Ole skulle till Industriens Pension. Det verkade nära så vi promenerade. Tyvärr gick vi lite fel och hamnade snett. Vi kom tillslut fram till Industriens Pension, 10 min försenade, med andan i halsen, lätt småsvettiga och andfådda. De sju församlade medarbetarna på Industriens Pension hade ju i förväg aviserat att de ville ha varsitt 20-minutersföredrag om den svenska respektive norska pensionsmodellen. Ole fick börja eftersom skönhet går före ålderdom...eller är det tvärtom? Jag drog sen också min del av det hela och danskarna verkade nöjda med våra dragningar. Sen fick vi veta hur det fungerade på Industriens Pension, som för övrigt låg i en väldigt fin gammal fastighet nära Rådhusplatsen. Mer mat och sen tackade vi för oss och promenerade mot "Fiat" där vi skulle träffa Bente från danska motsvarigheten till Försäkringsföreningen för en evaluering. Evalueringen gick snabbt och smidigt och vi skildes utanför Fiat. Jag och Ole gick mot hotellet där vi hade kvar vårt bagage. Efter att ha överlagt om vi skulle ta metron eller taxi enades vi om taxi eftersom väskorna var tunga. På Kastrup skildes Ole och jag eftersom vi hade olika sorters biljetter, och jag behövde stå i en ganska lång incheckningskö. Fick tillslut checka in och dansken i incheckningen konstaterade att jag hade övervikt. Ja inte jag själv, men bagaget! "Vad kostar det?" sa jag. Han knappade och slog på sin dator i flera minuter och var helt tyst. Sen tog han luren och ringde, men ingen verkade svara. Han fick inte kontakt och jag slapp pröjsa för min tunga väska som var full av papper, böcker, presenter och annat som de danska försikringssaelskaben hade överöst oss med.
Gratis övervikt!Efter några timmar var jag hemma igen i förorten och en normal fredagkväll kunde påbörjas. Äventyret i Köpenhamn var en fantastisk upplevelse och jag ångrar inte en sekund att jag tackade ja att göra denna resa när jag hade blivit utvald.
Slut på reseskildringen för denna gång.
På återbloggis!
Kö till Günthers
Chilensk gruvarbetare - inget höjdarjobb!Idag skulle mina vänner, som arbetar på andra ställen i huset, ta med mig till Günthers på Östermalm. De har talat sig varma för denna korvmojj, där det tydligen serveras gudomliga korvar. När vi äntligen var framme vid Günthers var kön så lång att vi ändrade på planerna. Tanten som gör iordning korvarna gör det tydligen med sån omsorg att uppskattad väntetid var 30 minuter. Det blev istället en plan B och vi hamnade på Östermalmstorg och Östermalmsgrillen. Jag tog en "El Toro" med potatismos. El Toron marknadsfördes på skylten som "mycket stark". Hm, inte speciellt stark, eller så är jag avtrubbad. Men gott var det, och mätta blev vi. Och frisk luft fick vi!
Östermalmsgrillen hade också ett stort utbud av korvar från olika delar av världen. Såg en fantastiskt bra film igårkväll - "The book of Eli". Denzel Washington övertygar i rollen som Eli, som år 2042 - 30 år efter en svår katastrof på jorden - hör en inre röst att han ska ta sig till västkusten (USA) och någonstans där lämna det exemplar av bibeln som han kommit över efter katastrofen. Tydligen är denna bibel i stort sett den enda som finns kvar efter katastrofen, och det finns andra som vill komma åt den. Eli möter många faror på sin färd förutom de onda människor som vill komma åt bibeln, finns det andra hungriga människor som gärna vill ha något att äta - typ en människa. Eli är dock inte bara iskall, han behärskar även hela sin arsenal av vapen som han bär på och kommer i kontakt med. En hel del våldsamheter blir det under resans lopp och jag tyckte filmen var mycket underhållande och spännande. Normalt gillar jag inte framtids-scenarion, men denna gång kändes det helt rätt. Hur den slutar? Se den! Rekommenderar den starkt!
"The book of Eli" - stark film! Riksmötets öppnande och Jimmie i folkdräkt! Och när biskopen började predika om främlingsfientlighet valde Jimmie & co att lämna Storkyrkan! Vad ska man säga? Vilka pajasar!
Nu ska jag göra något vettigare än att sitta vid datorn. T.ex. sätta mig och se på tv.
På återbloggis!
Bamylfrullens dag
http://www.forbes.com/lists/2010/10/billionaires-2010_The-Worlds-Billionaires_Rank.html
Så ser han ut, världens tätaste snubbe - Carlos Slim Helu. Idag har det varit Kanelbullens dag........ Vad ska jag säga...... Att instifta en dag för kanelbullen!? Ok, jättekul! Och visst, jag stod där och köade också efter jobbet för att få köpa tre kanelbullar till ungarna eftersom de sms:at och sagt "KÖÖÖÖP kanelbullar!" Kanelbullarna var slut och jag fick beslutsångest - Vaniljbulle eller Pistagebulle? Jag tog två av den första och en av den andra. När jag kommer hem och ska beklaga att kanelbullarna var slut, men att jag fick tag i vanilj och pistagebullar istället, får jag glatt till svar: "Mamma har redan köpt kanelbullar". Så ikväll var det bullfest i huset. Jag åt min enda kanelbulle på jobbet och har därmed fyllt årskvoten för kanelbullar.
Idag lär många vara på kanelen, med tanke på vilken dag det är. Om en knapp vecka skulle John Lennon ha fyllt 70 år, om han inte fallit offer för galningen Chapman för 30 år sen. Chapman lär få sitta inlåst ett tag till, så länge Yoko säger nej till benådning, vilket hon som anhörig har rätt att göra enligt amerikansk lagstiftning. Det man undrar är, hur hade Lennons oskrivna musik blivit om han inte hade blivit mördad? Hade det varit mer eller mindre fantastiska låtar som han fick till under -60 och -70-talen, eller hade det inte blivit någon mer bra musik? Exakt samma frågor kan ju ställas om andra stora musiker som har mött döden alldeles för tidigt. Vissa artister tror jag har förmågan att hela tiden fortsätta att producera bra musik. Jag tror definitivt att Lennon var en sån artist. Jag tror att han hade fortsatt göra odödlig musik, även om han aldrig hade nått samma höjder som under Beatles-eran. Bara spekulationer givetvis.
Lennon, Chapman och Ono.
Imorgon är det tisdag. Vad är det då för dag? Mannagryngrötens dag? Internationella Pampersblöja-dagen? Vänsterhänta medelålders sängvätares dag? Inte vet jag? Det finns säkert någon förteckning över meningslösa dagar som är inprickade i kalendern?
På återbloggis!
Vardag igen
Pga frikostiga danskar fick jag "övervikt" på bagaget i fredags.....Imorgon är det i alla fall dags att gå till jobbet igen. Men det känns jättebra allting. Förhoppningsvis har jag samlat på mig en hel del inspiration och lusten att arbeta engagerat har plötsligt infunnit sig igen. Hoppas det håller i sig!
Förhoppningsvis har jag fått tillbaka lite inspiration!Dagarna i Köpenhamn var fantastiska! Det var inte bara ett fantastiskt hotell vi bodde på utan de fem andra stipendiaterna från Finland, Norge och Sverige var oerhört sociala och trevliga! Det mottagande som vi fick av våra danska kollegor på de olika försikringssaelskaben var också fantastiskt! Vilken gästfrihet! Vilket oerhört trevligt manér våra grannar i sydväst har! Jag är överlycklig över att jag hoppade på denna utmaning, även om jag nu avkrävs på en rapport också för att sammanfatta det jag har lärt mig och upplevt.
2010 års stipendiater i Köpenhamn. Helgen har annars bjudit på vanliga sysslor. Fotbollsmatch borta i lördagsmorse mot Bollstanäs. Småkillarna gjorde sin plikt och lyckades vinna den sista matchen i Sanktan med hela 7-1 efter att ha lett med 6-0 i halvtid. Trodde ett tag på tvåsiffrigt men målproduktionen mattades i andra halvlek. Kul i alla fall med en avslutande vinst.
Börjar småplanera för en comeback på cykeln, men imorgon har jag så mycket att släpa med till jobbet från Danmark så det får bli bil och kommunala medel istället. Är kanske mest spänd på om rondellpianot är kvar i Brommaplansrondellen? Annars har jag inte cyklat sen 19 augusti, och det känns ju som det är ett tag sen. Jag blev jätteförkyld efter Frankrikeresan, och eftersom den hängde i länge har det därför inte blivit någon cykling på länge.
Detta blev en kortisblogg men förhoppningsvis har jag mer tid en annan kväll.
Morsning o goodbye för ikväll!
