Anlitade inte Fonus

Fallet med den döda igelkotten är nu avslutat. I fredags upptäckte grabben en död igelkott i trädgården. Lördagen var fulltecknad och jag fick inte tid att föra den avlidne till den sista vilan förrän igår söndag. Kände pressen att det skulle utföras. Dels är det inget trevligt att ha döda djur liggande på tomten, dels tyckte sonen det var mycket obehagligt att den låg där, och gick långa omvägar för att slippa se den. Om den hade självdött, råkat ut för en olycka eller blivit mördad kunde dock inte obduktionen påvisa? Jag avslutade fallet som att den hade avlidit av naturliga orsaker. Köttet var hursomhelst spårlöst försvunnet, så jag vet inte om det var några andra djur som hade haft kalas? Undanber mig fortsättningsvis döda djur på tomten. Är det någon räv eller rådjur som läser det här så kan ni väl gå och dö någon annanstans än just hemma hos mig.

 Ska vi skaffa kottar?

Ibsen… Henrik i förnamn, var en 1800-talsförfattare som levde och verkade i Norge. Känd för sina dramer Per Gyynt, Ett dockhem, Hedda Gabler m.fl. I lördags skulle vi gå och titta på en Ibseniad på Stadsteatern, bestående av tre Ibsenpjäser i rad!!! Jag var lite rädd att jag skulle slockna. Och det gjorde jag också. Sov nog bort sista kvarten av ”Rosmersholm” trots att Helena af Sandeberg, Jan Myrbrand, Jakob Eklund, Samuel Fröler m.fl. inte på något sätt gjorde något dåligt jobb. Tvärtom! De var jätteduktiga. Men Ibsenmaterialet kändes lite hopplöst. Bara högtravande dialoger som bottnade i trassliga relationer och tillhörande elände. C. var rörande överens om att det var läge att åka hem redan efter första pjäsen och vi begav oss hem istället för att titta på ”Lille Eyolf” och ”Byggmästare Solness”. Dåligt investerade teaterbiljettpengar, men ibland känns såna här beslut riktigt bra!

   
Trots högklassig ensemble, kändes det helrätt att bryta och åka hem.

I torsdags strålade jag samman med två st gamla barndomsvänner. Pelikan på Söder var bestämt som mötesplats. Jag har inte varit där på över 20 år men hittade fortfarande dit. Blekingegatan, högt i tak, gammal stil, uppsluppen stämning, god mat och det kunde inte bli bättre. Slog till på en hederlig gräddstuvad pytt i panna och kände mig mycket nöjd med mitt val. Efter detta ville vi ”byta scen” och började gå uppför Götgatan, och hamnade på nr 2 på sunkhakslistan – Kellys. Jag förstår inte riktigt varför det har hamnat på andraplats på sunkhakslistan. Det var ju fräscht och propert så jag blev faktiskt lite besviken! Jag hade förväntat mig något åt Dovas-hållet (Dovas – nr 1 på sunkhakslistan). Efter att ha släckt törst där en stund bestämde vi oss för att ytterligare en gång ”byta scen”. Götgatan mellan Medis och Slussen är ju nerlusat med pubar och barer, men vi var kräsna…”där är det för fullt”…”där är det för tomt”….”där är det för….”. Så höll vi på och velade och fortsatte promenaden förbi Slussen och genom Gamla stan och avfärdade även Engelen, Zum Franciskaner och Reisen. Mötte en arbetskamrat i Kungsträdgården som lommade hem efter att ha förlorat allt han hade satsat på pokerkvällen på arbetsplatsen, som jag hade missat. Trots att han deppade över pokerförlusten så tipsade han om puben ”som ligger efter Fridays på Birger Jarlsgatan. Ok’rå – kan vi alltid testa – tyckte vi. Och där var den ju, nästan framme vid Stureplan, den relativt nyöppnade puben Bull & Bear. Bra stämning, inte för mycket folk, inte för lite folk. Helt perfekt! En irish coffee var precis vad vi behövde efter att ha promenerat ända från Folkungagatan till Stureplan. Den värmde fint, men när klockan hade passerat kl 22 kände vi att det var dags att tänka på dagen efter. Jag hade tur med kommunikationerna hem och behövde endast vänta ca fem minuter vid Hötorgets t-bana. Rejält flyt vid Vällingby. 22.58-bussen var precis på väg att stänga dörrarna och köra när jag hann komma fram och hinna med bussen. Annars hade jag fått vänta en halvtimme till nästa. Denna torsdagkväll blev mycket bra!

 
Pelikan och Bull & Bear, schyssta ställen!

Mitt tangentbord p[ den h'r datorn har blivit konstigt! Man kan inte skriva alfabetets tre sista bokst'ver. Det blir helt andra tecken. Hur fixar man det_ Fr[getecken fungerar inte heller. Det blir ist'llet _ f;r fr[getecken. Skumt som fan fan fan! I word och p[ internet i ;vrigt fungerar det men inte h'r p[ bloggverktyget eller p[ Fejjan. Jag fattar ingenting_ Kanske f[r g[ in p[ en annan dator.......

 
Höll på att bli tokig på tangenbordet. Men det var ju ganska enkelt löst.

Så nu är det återställt. En omstart var vad som krävdes och BEHÖVDES. Jag har en ovana att låta datorn stå på och bara gå ned i energisparläge. När det börjar gå trögt startar jag om. Nu gick det inte trögt utan blev istället omöjligt att skriva vissa tecken. En ny erfarenhet! Man lär så länge man lever.

Nya svenska serien på tv "Våra vänners liv" började lovande! Lagom lättsam underhållning en blåsig och mörk höstmåndag. Bra skådisar och hög igenkänningsfaktor! Lysande också att ha en kyrkokör som sjunger Kiss' "Lick it up". Fasen att inte jag tänkte på det när jag gifte mig. Får ta den nästa gång jag gifter mig, om jag gifter mig någon mer gång.

 Våra vänners liv, verkar ok!

Slutblajjat och slutbloggat för ikväll!

Fridens liljor!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0