En förbannelse?
Trots att det bara är onsdag är jag fredagstrött. Gäspar och känner att ikväll blir det nog ingen blogg. Men eftersom jag måste meddela att det inte blir någon blogg, kan jag ju likagärna skriva en. Inbillar mig också att jag har ont i halsen? Men det måste vara fel! Så kan det inte vara!
Förhoppningsvis är man piggare imorgon?
Idag cyklade sonen omkull med sin sparkcykel på väg från skolan. Gråtandes vände han tillbaka till skolan och blev omplåstrad av en snäll fröken. Jag lättade på den maffiga kompressen ikväll och det var inget litet sår han hade fått på vänster knä. Det satt kvar en hel del asfalt och grus också, så jag fick ta på mig Röda Kors-rollen och tvätta rent så gott det gick, och sätta på en ny kompress.
Elakartad "jordgubbe" på knät.
Efter denna olycka var han inte alls sugen att följa med mig och titta på de andra killarna när de skulle spela match mot Kallhäll. Vi är 20 killar i laget och fyra tränare, och kvällens match var den första i vårens Sankt Erikscup när jag inte var uppsatt som coach. Jag skämtade efter gårkvällens förlust att det vilar en förbannelse över när jag är coach, och att jag har varit med i samtliga fyra förlustmatcher hittills. Därför trodde jag att det skulle gå bra ikväll.... Jag blev försenad till matchen. När jag kom ca 8-9 minuter efter avspark berättade de andra föräldrarna för mig att "vi" ledde med 2-0. Givetvis rasade allt så fort jag satte min fot i närheten av planen. Vi förlorade matchen med 2-4, och visst är det nog faktiskt så, att det vilar en förbannelse över min närvaro. Hade jag inte dykt upp för att titta på matchen hade vi säkert vunnit matchen.
Hade jag hållit mig undan hade vi kanske vunnit?
I ombyggnadsröran på jobbet hade jag förra veckan en lömsk murare från Arkans tigrar på rummet. Idag hade jag en ung tjej som var och målade och spacklade väggar och tak. Stämningen var inte alls lika hotfull längre.
Fyra dagars ledighet väntar och ingenting är inplanerat. Men det finns att göra. Vi får se vad det blir för väder, och om det i så fall blir inne- eller uteaktivitet? Om inte annat måste jag premiärskjuta med blåsröret. Hade planerat det förra helgen men hann aldrig. Kanske ska lära sonen spela schack också. Och spela lite elfiol. Kanske får ägna tid åt sånt som inte är lika roligt också. Lövräfsning, målning, inoljning av altan, reparation av förråd osv osv osv. Nej, inte planera för mycket nu. Då spricker allt säkert.
Leka Jean Luc Ponty är aldrig fel!
Trevligt slut på onsdagkvällen!
Förhoppningsvis är man piggare imorgon? Idag cyklade sonen omkull med sin sparkcykel på väg från skolan. Gråtandes vände han tillbaka till skolan och blev omplåstrad av en snäll fröken. Jag lättade på den maffiga kompressen ikväll och det var inget litet sår han hade fått på vänster knä. Det satt kvar en hel del asfalt och grus också, så jag fick ta på mig Röda Kors-rollen och tvätta rent så gott det gick, och sätta på en ny kompress.
Elakartad "jordgubbe" på knät. Efter denna olycka var han inte alls sugen att följa med mig och titta på de andra killarna när de skulle spela match mot Kallhäll. Vi är 20 killar i laget och fyra tränare, och kvällens match var den första i vårens Sankt Erikscup när jag inte var uppsatt som coach. Jag skämtade efter gårkvällens förlust att det vilar en förbannelse över när jag är coach, och att jag har varit med i samtliga fyra förlustmatcher hittills. Därför trodde jag att det skulle gå bra ikväll.... Jag blev försenad till matchen. När jag kom ca 8-9 minuter efter avspark berättade de andra föräldrarna för mig att "vi" ledde med 2-0. Givetvis rasade allt så fort jag satte min fot i närheten av planen. Vi förlorade matchen med 2-4, och visst är det nog faktiskt så, att det vilar en förbannelse över min närvaro. Hade jag inte dykt upp för att titta på matchen hade vi säkert vunnit matchen.
Hade jag hållit mig undan hade vi kanske vunnit? I ombyggnadsröran på jobbet hade jag förra veckan en lömsk murare från Arkans tigrar på rummet. Idag hade jag en ung tjej som var och målade och spacklade väggar och tak. Stämningen var inte alls lika hotfull längre.
Fyra dagars ledighet väntar och ingenting är inplanerat. Men det finns att göra. Vi får se vad det blir för väder, och om det i så fall blir inne- eller uteaktivitet? Om inte annat måste jag premiärskjuta med blåsröret. Hade planerat det förra helgen men hann aldrig. Kanske ska lära sonen spela schack också. Och spela lite elfiol. Kanske får ägna tid åt sånt som inte är lika roligt också. Lövräfsning, målning, inoljning av altan, reparation av förråd osv osv osv. Nej, inte planera för mycket nu. Då spricker allt säkert.
Leka Jean Luc Ponty är aldrig fel!Trevligt slut på onsdagkvällen!
Kommentarer
Trackback
