Skitbowling och materiell förstörelse

Bowling är en riktig skitsport! Första trekvarten går kasten  hit och dit och man varvar spärrar/strikar med riktiga skitkast som hamnar i rännan. Men när vi nervöst började titta på klockan och konstaterade att det var mindre än 10 min kvar, då, DÅ började jag hitta tekniken och stilen. "Ska vi köra en timme till!?" försökte jag desperat, men blev givetvis nedröstad. 

 Kolla min högerfot!!! Visste inte ens själv att hade en elitgymnasts vighet!!!

Gårdagens semesterdag innehöll inte så väldigt mycket mer som är värt att notera. Sov lite längre än vanligt igår morse. Ringde lite nödvändiga telefonsamtal. Åkte in till stan. Ungarna ville äta på Pizza Hut, och det hade inte jag något emot. Obehagligt mätt, nästintill spyfärdig, efter en pizza-buffé på Pizza Hut rullade vi vidare mot Ballbreaker vid Stadshagen. Ett riktigt "lekcenter" där man förutom att spela bowling kan spela biljard, kasta pil, köra bilbana, skjuta straffar i såväl hockey som fotboll, skjuta änder och köra avancerade bilsimulatorer. Skulle man vara där kvällstid vid rätt tillfälle fanns det en välsorterad bar också noterade jag. Nåväl, för oss blev det bara bowling och inget barbesök idag. I sista stund dök frugan/mamma upp från annat håll också och hade precis fått på sig de vackra bowlingskorna i blå-rött-vitt när det var hennes tur att kasta första gången. Men som sagt, bowling blir aldrig min sport. Kanske om jag får spela två timmar någon gång.

 Pizza Hut - innebär alltid en tävling, att slå antalet slicar man kan få i sig...

Storhandling på vägen hem. Hem och packa upp. Laga mat. Äta. Obehagligt mätt och nästintill spyfärdig igen. 

IDAG skulle vi då ge oss iväg i det vackra vädret för ett litet träningspass på SATS i Vällingby. Det började ju med att skita sig med en gång när jag skulle backa ut bilen från garaget. Jag hade i vanlig ordning ställt ut frugans cykel mot JÄTTEhögen snö utanför garaget, eftersom den alltid står bakom bilen när garaget stängs. Av någon outgrundlig anledning hade jag inte fokus på centimetrarna som skiljer bakspeglarna från garageportskarmen och blir bryskt påmind om detta i samma ögonblick som jag har fått ut 2/3-delar av bilen ur garaget. KRAAK, säger det om vänster backspegel....."HELVETE!!" tänker jag för mig själv och kör in en meter i garaget för att råda bot på misstaget. Rätar till bilen så den kommer mer åt höger för att inte misstaget ska upprepa sig. I samma ögonblick som bilen är helt ute ur garaget och jag försöker lista ut hur skadad vänster backspegel är, flimrar de två minsta barnen förbi i ögonvrån...men de har varit med förut så jag förutsätter att de håller sig ur vägen och gör min sedvanliga manöver som går ut på att jag vänder bilen 180 grader genom att svänga hit och dit, så att bilen ska vara startklar för vidare färd. Under min manöver har jag samtidigt satt på radion på 106,7 rockklassiker och skruvat upp volymen eftersom det är en fin gammal Whitesnake-låt som spelas. I samma ögonblick som jag backar bilen bakåt mot garaget så känner jag kanske lite motstånd...men så har det känts hela vintern...is..snö...kanter..hit och dit...va fan...just i det ögonblicket ser jag hur min fru rusar mot bilen och ser helt förtvivlad ut....förstår att något är på tok...stannar omedelbart.....hon öppnar passagerardörren och förklarar för mig att jag håller på att köra över hennes cykel.........................................Detta känns i detta ögonblick helt otänkbart.....jag brukar ju inte köra över saker så där........kliver ur bilen och går runt och konstaterar att höger bakhjul står på min frus cykels framdäck....gör ett tafatt försök att dra loss cykeln men det är ju lönlöst....inser att bilen måste fram eller bak för att få loss cykeln.....kliver in bilen och väljer att köra framåt....Kliver ur bilen igen och konstaterar att cykelns framhjul är ganska skevt.....I detta ögonblick har min fru försvunnit in i garaget och är tämligen förtvivlad...materiell förstörelse är inte hennes starka sida...Nåväl, efter lite gråt och tandagnisslan transporterades den skadade cykeln till Sigge Cykel i Vällingby....Killarna på Sigge Cykel såg ut som om de trodde vi höll på att iscensätta någon form av försäkringsbedrägeri.."Vad har hänt???" Jag förklarade lugnt vad som hade hänt och vi kom överens om att ett nytt framhjul nog ska råda bot på den värsta skadan.


 Skevt framhjul...ingen  höjdare!

Detta var ingen bra start på denna fredag. Taggen har suttit i stora delar av dagen och det har inneburit en del påfrestningar, både av den ena och andra sorten. Men, det kommer en vår, och materiel förstörelse går alltid att reparera. Ett barn..eller en människa under bilen hade inte varit lika lätt att hantera. Backspegeln som det sa "KRAAAK" om, gick att trycka på plats igen, så jag kom ganska lindrigt undan denna gång.

Jag som ofta  hakar upp mig vid datum och siffror ser samtidigt ett konstigt samband. Min fjärde februari var en riktig skitdag, av olika anledningar. Nu hände detta femte mars. Hur ska det bli sjätte april och sjunde maj? För att inte tala om åttonde juni??? Knäppt att tänka så kanske, men sån är jag.

Life goes on! På återbloggande!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0