Hemmander

Pratade med en kollega som ska tillbringa en vecka i Visby i sommar med familjen. Han ska bo på Rosas Pensionat på S:t Hansgatan. När jag frågade vad han skulle betala för denna vecka fick jag veta att det skulle gå loss på 16.000 kr!!!!!! Sexton papp för ett rum i sju dagar!!!! Ok, frulle ingår men oj vad man kan ta betalt! Man kanske skulle sadla om och hyra ut rum på Gotland på somrarna. Verkar vara en lukrativ bransch! I min ungdom hade jag en kompis (”hade” för han är avliden nu tyvärr) som hyrde ut sin lägenhet i centrala Visby under juni, juli och augusti. Han tog betalt per vecka för uthyrningen lika mycket som han själv betalade i månadshyra. Han drog alltså in hela årets hyra, när han  hyrde ut till turister under sommarmånaderna. Smart! Varför blev man inte affärsman?

 Dyrt som fan fan fan!

Dagens naturupplevelse var i morse när jag sömndrucket raglade ur sängen och skulle dra upp persiennen. Tyckte att det rörde sig när jag tittade ut i trädgården. Jodå, där stod ett rådjur, och ett till, och ett till, och ett till. Fyra rådjur hade samlats och stod uppradade vid en rabatt där snön har smält bort hyfsat. Vad de hittade att äta är oklart. Jag är inte så kunnig kring sånt, men har fått lära mig idag att de gillar tulpaner, äpplen, mattor och tofflor. Av den varan var det dåligt i nämnda rabatt. Intressant var också att på behörigt avstånd satt en katt och bevakade rådjurens förehavanden. När jag en liten stund senare gick för att kolla om rådjuren var kvar hade de försvunnit, men istället höll katten på att undersöka stället där rådjuren precis stått. När jag lite senare hade backat ut bilen från garaget (utan att köra över någon cykel), såg jag att två av rådjuren omgrupperat till en annan grannes tomt. När jag påbörjade min färd och kommit en bit på vår gata såg jag att de två andra var på ytterligare en annan tomt. De hade splittat på sig. Kanske hade katten skrämt bort dem? Lite kul med dessa besök, tills man börjar reflektera över alla fästingar som de bär på.

 En av fyra besökare hade horn.

Veckans nästbästa dag har infunnit sig och det enda som brukar vara jobbigt med fredagar är att man är så trött på kvällen. Jag ska inte göra om förra fredagens misstag att svimma av i soffan och vakna vid halv 2. Nej ikväll ska jag hålla mig vaken och försöka njuta av fredagkvällen. Jag la mig t.o.m en stund tidigare igårkväll och tror jag somnade innan midnatt, så jag borde vara utsövd. Och kvällen har ju avlöpt utan några som helst insomningsproblem. Visst, jag kan villigt erkänna att jag gapande har avlossat några monstergäspningar. Men det är också allt.

 Monstergäspning.

Lyssnade på mina barn tidigare ikväll när de satt och diskuterade allt möjligt. Tror inte de visste att jag hörde vad de pratade om.
7-åringen "Jag är glad att jag bor i Hässelby..det är ett bra samhälle" (Undrar om han jämför med Haiti?)
14-åringen "Innan jag har gått ut 9:an ska jag ha varit uppe på skolans tak" (Undrar om rektorn svarar om man ringer hem till honom på helgen?)
16-åringen --------------------- (men säg något då, så jag får reda på något)
Barnen i ens tillvaro är verkligen en fjärde dimension på livet, apropå tidigare utläggningar om dimensioner i livet. Hade man inte haft barn hade man mist denna fjärde dimension. Trots tandagnisslan, upprörda samtal och känslor, konflikter, bråk, meningsskiljaktligheter och våndor, så är jag ganska glad att man har denna fjärde dimension av livet.

Nu ska jag inte pina er som tillhör minoriteterna i samhället och läser denna blogg med fler utvikningar. Bara en sak till. Visst kändes det konstigt att det var tre tävlande i varje lag av "Så ska det låta"!? Det kändes ju helt obalans. Skärpning SvT!

 Kan inte sluta likna Stefan Gunnarsson vid en ung Rick Wakeman.