Halsont och twitter
Idag har jag varit hemma. Min keffiga hals har övergått från småont förra veckan till att totaltappat rösten igår, till ont igen idag. Känner mig något piggare nu på kvällen och halsen känns något bättre. Jag befarar dock att jag måste stanna hemma imorgon också. Inte kul! Aldrig kul att vara sjuk! Har inte lust! Vill inte! Och kan inte se någon som helst fördel med det!
Harpo - tappade också rösten. Men det var väl bara fejk? För inte var han väl stum?
Under min uppväxt läste jag alltid tidningen till frukost. Från det att man kunde läsa tills man flyttade hemifrån. I början var det kanske bara serierna men ju äldre man blev desto mer av tidningen slukade man i sig. Eftersom jag är uppväxt på Kalkatraz var det Gotlands Allehanda som gällde, och periodvis även DN. Det fanns ju inga alternativ. Att prata med morsan och farstan var ju bara jobbigt tyckte man då. Någon frukost-tv fanns inte heller som nu. Visst radion stod på och malde men tidningen var ändå en självklar rutin. Jag förfasar mig ibland över mina tonårsdöttrar, som aldrig öppnar en dagstidning eller ser några nyheter på tv. På sin höjd kanske de frågar vilken del tv-programmen står i, så de kan sondera terrängen i kvällens tv-utbud. Men annars - läsa tidningen - no no! Idag när jag var hemma med min onda hals, såg jag mina döttrar till frukost för ovanlighetens skull. På helgerna är det lunchdags när de vill äta frukost, och på vardagarna har man hunnit sticka till jobbet när de visar sig i köket. Och idag fick jag ytterligare en förklaring till varför de inte läser någon tidning. Jo, för att de sitter och skickar och läser sms hela tiden. Modernt beteende i dagens samhälle, frukostmacka i ena handen och mobiltelefon i den andra. Förra månaden skickade ena dottern 1900 sms - på 30 dagar! Det blir i snitt dryga 60 sms om dagen. Det är vad jag skickar på en månad, om jag har skickat många sms vill säga... Det är bara att inse hur beteenden förändras. När mina barn får egna barn, sitter kanske mina barn och bloggar (eller vad man nu kommer att göra i framtiden?) och förfasar sig över att deras barn inte sms:ar till frukost, utan gör något helt annat... Så kan det faktiskt bli!
Sms-tumme...vanlig åkomma bland ungdomar?
Som om det inte räcker med det digra utbudet i mediebruset så har jag börjat twittra också. JO, det är faktiskt sant. Kan nog vara kul om man hittar lite fler att twittra med än vad man gör just nu. Eller också är det inte så man ska se det utan att man twittrar för sig själv? Jag vet inte? Jag är bara en simpel nybörjare inom twitter-branschen som trevar mig fram och försöker komma underfund med själv vad jag håller på med. Det vet ingen, varken jag själv eller någon annan vilket känns ytterst betryggande!
Twittra - kan det vara något?
Min hemmasjukkväll slösade jag bort på idrottsgalan. Jag hade tänkt ge det en chans i kanske fem minuter, men blev sittande i två timmar. Vilken missräkning! Kan tycka att det blir lite för glammigt och plojjigt! Det här är ju allvarliga saker som man får skämta försiktigt om. Att skicka upp Morgan Alling istället för Zlatan, och låta honom "låtsas" vara Zlatan utan att förklara för t.ex. gamla pensionärer att "det där är inte Zlatan"...sånt förfasar jag mig över. Den gamle fotbollsbasen Lennart Johansson såg helt oförstående och bedrövad ut. Fast det gör han väl för jämnan? Uppfattade han överhuvdtaget att det var Morgan Alling och inte Zlatan som stod där? Ska det vara på det viset? va? Va? VA? VA? VA? Nej, jag skulle ha ägnat dessa två timmar åt något vettigare istället. Som att skriva något helt annat i detta stycke i bloggen, än om just idrottsgalan. Då hade jag ju sluppit det helt och hade kunnat sluta skriva i förra stycket. Eller skrivit något helt annat. Ingen bra utveckling! Inte alls!
Settman, måste du jobba så hårt?
Konstaterar till min stora fasa att det har snöat idag. Inte för att jag har behövt gå ut, men ändå. Det räcker nu! Vi har haft vinter nu i en månad och det är fullkomligt tillräckligt! Hallå! Vinter-OS ska inte äga rum precis här! Inte Vasaloppet heller. Plusgrader, sol och vår tack!
Vasaloppet...skicka ut ett par psykologer i det här gänget och de får lite att bita i......
Får nog gå och nanna kudden tidigt ikväll så att min taniga tonårskropp och sjuka hals får den vila den behöver. Jag vill ju bli frisk!
På återbloggande!

Under min uppväxt läste jag alltid tidningen till frukost. Från det att man kunde läsa tills man flyttade hemifrån. I början var det kanske bara serierna men ju äldre man blev desto mer av tidningen slukade man i sig. Eftersom jag är uppväxt på Kalkatraz var det Gotlands Allehanda som gällde, och periodvis även DN. Det fanns ju inga alternativ. Att prata med morsan och farstan var ju bara jobbigt tyckte man då. Någon frukost-tv fanns inte heller som nu. Visst radion stod på och malde men tidningen var ändå en självklar rutin. Jag förfasar mig ibland över mina tonårsdöttrar, som aldrig öppnar en dagstidning eller ser några nyheter på tv. På sin höjd kanske de frågar vilken del tv-programmen står i, så de kan sondera terrängen i kvällens tv-utbud. Men annars - läsa tidningen - no no! Idag när jag var hemma med min onda hals, såg jag mina döttrar till frukost för ovanlighetens skull. På helgerna är det lunchdags när de vill äta frukost, och på vardagarna har man hunnit sticka till jobbet när de visar sig i köket. Och idag fick jag ytterligare en förklaring till varför de inte läser någon tidning. Jo, för att de sitter och skickar och läser sms hela tiden. Modernt beteende i dagens samhälle, frukostmacka i ena handen och mobiltelefon i den andra. Förra månaden skickade ena dottern 1900 sms - på 30 dagar! Det blir i snitt dryga 60 sms om dagen. Det är vad jag skickar på en månad, om jag har skickat många sms vill säga... Det är bara att inse hur beteenden förändras. När mina barn får egna barn, sitter kanske mina barn och bloggar (eller vad man nu kommer att göra i framtiden?) och förfasar sig över att deras barn inte sms:ar till frukost, utan gör något helt annat... Så kan det faktiskt bli!

Som om det inte räcker med det digra utbudet i mediebruset så har jag börjat twittra också. JO, det är faktiskt sant. Kan nog vara kul om man hittar lite fler att twittra med än vad man gör just nu. Eller också är det inte så man ska se det utan att man twittrar för sig själv? Jag vet inte? Jag är bara en simpel nybörjare inom twitter-branschen som trevar mig fram och försöker komma underfund med själv vad jag håller på med. Det vet ingen, varken jag själv eller någon annan vilket känns ytterst betryggande!

Min hemmasjukkväll slösade jag bort på idrottsgalan. Jag hade tänkt ge det en chans i kanske fem minuter, men blev sittande i två timmar. Vilken missräkning! Kan tycka att det blir lite för glammigt och plojjigt! Det här är ju allvarliga saker som man får skämta försiktigt om. Att skicka upp Morgan Alling istället för Zlatan, och låta honom "låtsas" vara Zlatan utan att förklara för t.ex. gamla pensionärer att "det där är inte Zlatan"...sånt förfasar jag mig över. Den gamle fotbollsbasen Lennart Johansson såg helt oförstående och bedrövad ut. Fast det gör han väl för jämnan? Uppfattade han överhuvdtaget att det var Morgan Alling och inte Zlatan som stod där? Ska det vara på det viset? va? Va? VA? VA? VA? Nej, jag skulle ha ägnat dessa två timmar åt något vettigare istället. Som att skriva något helt annat i detta stycke i bloggen, än om just idrottsgalan. Då hade jag ju sluppit det helt och hade kunnat sluta skriva i förra stycket. Eller skrivit något helt annat. Ingen bra utveckling! Inte alls!

Konstaterar till min stora fasa att det har snöat idag. Inte för att jag har behövt gå ut, men ändå. Det räcker nu! Vi har haft vinter nu i en månad och det är fullkomligt tillräckligt! Hallå! Vinter-OS ska inte äga rum precis här! Inte Vasaloppet heller. Plusgrader, sol och vår tack!

Får nog gå och nanna kudden tidigt ikväll så att min taniga tonårskropp och sjuka hals får den vila den behöver. Jag vill ju bli frisk!
På återbloggande!
Kommentarer
Trackback