Hemmander

Jomenvisst är det så!

Idag skulle jag komplettera fredagkvällens födo- och rusdrycksintag genom att köpa några diverse utvalda produkter i Hötorgshallen på lunchen. Första anhalten gick jättebra – Systemet aldrig några problem. När jag en liten stund senare skulle köpa en västerbottenpaj vid en av diskarna i nämnda Hötorgshall, tänker jag inte på att jag har en systemkasse i ena handen när jag ska sträcka mig efter den trådlösa bankdosan, för att slå in min kod till bankkortet, som expediten räckte över disken. KLONK säger det när min flaska klonkar i den gigantiska glasdisken som avskärmar läckerheterna bakom glaset från alla människor som passerar. Min första spontana tanke – ”Höll flaskan?”, och ja..den höll. Under dessa sekunder uppfattar jag också i ögonvrån hur den kvinnliga expeditens manliga kollega som står en bit bort, reagerar på ett helt annat sätt, fast ändå egentligen på samma sätt. ”Höll glasdisken?” tänkte han säkert. Jag började egentligen inte uppfatta honom överhuvudtaget förrän han gör en häftig utandning och pustar ut, ungefär när han tänker ”JAAA, glasdisken gick inte sönder!”  Därefter ger den manlige expediten mig en blick som jag kommer att drömma mardrömmar om i natt. Hans blick sa ungefär någonting i stil med ”Ditt jävla pucko, vet du vad en sån här glasdisk kostar, och vet du hur mycket du skulle få pröjsa om det hamnat glassplitter bland all mat!?” Ungefär så såg det ut som han tänkte och gärna ville säga till mig, men väluppfostrad som han var nöjde han sig med att ge mig onda ögat. Undrar tyst för mig själv hur mycket en sån där välvd glasdisk kan kosta? Men vaddå, det finns ju faktiskt silvertejp som man kan laga det mesta med. Allt från spruckna takboxar till trassliga äktenskap.

 I Hötorgshallen kan vad som helst  hända....
 Silvertejp, klart underskattat!

På lunchen såg jag något jag inte har sett på länge – SOLEN! Det var inte igår den visade sig och livet kändes plötsligt bonusbonus. Inte bara fredag utan också SOLEN. Lite senare övertäcktes den dock av moln och sol-lyckan var kortvarig. Men visst blir livet lättare när solen visar sig. De senaste veckorna har känts väldigt mörka, även om det blir ljusare och ljusare. I samband med detta kan man fråga sig om ljusterapi verkligen fungerar. Kan man på artificiell väg få det ljus man verkligen behöver. Jag inbillar mig att det inte blir riktigt samma sak? Att det riktiga ljuset, dvs ljuset från solen är det man är i störst behov av? Ni som vet kan väl höra av er i denna fråga så jag får svar på om ljusterapi fungerar.

 Ljusterapi, kan det vara något?

Tillfälle gavs denna helg för barn till anställda på min arbetsplats att tjäna en extra slant. Den dottern som är i mest skriande behov av pengar gjorde bedömningen att hon inte hade tid att hjälpa till att kuvertera brev som ska skickas till våra kunder. "Herregud..plugga till det..tjejmiddag på lördag...måste softa lite också". Den andra dottern som har pengar, nappade dock på erbjudandet och jag blir nästan tårögd när jag tänker på Sveriges framtid och ser min snart 14-åriga dotter sitta och kuvertera kl. 22.45 en fredagkväll. Bra tåga i dagens ungdom! Det finns hopp om framtiden. Hoppas de kan försörja mig när jag blir pensionär!

 Typisk pensionär!

Kvällen här har mest ägnats åt ätande och tv-tittande. Jag är ett inbitet "På spåret-fan" och kan bli lätt tjurig om jag inte får se det. Därför blev det så denna kväll att vi dissade Let's dance och såg den här finlandssvenskan och Birro spöa skiten ur syskonen Zandén. Det var inte mycket att snacka om. De var överlägsna. Jag själv stoltserar med att jag klämde Thessaloniki på 10 poängs-nivån. Redan som litet oskyldigt barn fascinerades jag av geografi och kartbilder, vilket mina på den tiden lyhörda föräldrar snappade upp och gav mig en jordglob i födelsedagspresent när jag fyllde 7 år. En jordglob som jag fascinerades av och där man både kunde tända och släcka ljuset för att få en klarare bild av hur världen egentligen ser ut. Jag var oerhört tacksam och gillade verkligen min jordglob. Vilka 7-åringar får en jordglob i present idag, 2010? Existerar överhuvudtaget jordglobar? Säljs de någonstans? På 70-talet var det nästan som en obligatorisk inredningsdetalj att ha en jordglob någonstans i var mans hem. Idag - 2010 - ser man väl inga jordglobar hos någon? Jag tycker det är synd. Jordgloben är klart underskattad! Jag gillar jordglobar och skulle kunna ha en i varje rum här hemma. Närma mig den, snurra lite på den. Blunda, tänka "här ska jag bo" eller "dit ska jag resa", och snurra, och vips är man någon annanstans i världen. Jag skanderar MER JORDGLOBAR ÅT FOLKET!


 Jo, jag hade en sån där uppblåsbar också, förutom den fasta, hårda, tändbara.

Nu ska jag lägga av i sinom tid, innan jag spårar ur helt. På återbloggande.