Teknikens under

Jag ska inte som vanligt börja med att berätta hur trött jag var i morse. Jag var trött som..nej just det, det blir alldeles för tjatigt och upprepande att berätta varje gång jag ska börja skriva.

Vi tar det bakifrån istället. Ikväll har jag precis skrivit upp vad jag/vi ska storhandla på lördag. Familjens måltider planeras minutiöst och torsdagkväll är en sån kväll när det planeras och bestäms nästa veckas matsedel, och allt som ska inhandlas skrivs upp. Allt för att slippa stå med brallorna nere och inte riktigt veta vad man ska laga för käk när man kommer hem en kväll. Av fem vilsna själar är det alltid någon som har någon synpunkt på käket. Några specialrätter görs inte i det här hemmet. Här får alla barn äta samma mat. Min fru däremot gör ofta sitt eget krubb, eftersom hon inte alls vill äta samma saker som jag och ungarna. Ibland blir det därför lite trångt i köket när det är många saker som ska tillredas samtidigt. Ibland blir det inte bara trångt, utan ibland hänger till och med smockan i luften. Men det brukar sluta väl utan större våldsutbrott.

 Lika rörigt som vårt kök, fast utan pepparkakor och diverse djur.

7-åringen frågade lite om Nobel-priset och festligheterna som visades på tv. Vi försökte förklara...gubben Nobel...dynamit.....pris..gjort/upptäckt något som är bra för mänskligheten..pris...10 millar. Hans spontana reaktion var att upphetsat hoppa upp och ner samtidigt som han sa "Hoppas jag får det!" Det pedagogiska och utlärande arvet har tydligen inte hängt med mig. Han trodde att det var ett lotteri, där vem som helst kunde "vinna" priset och 10 millar. Men det är klart ser man till årets fredspristagare så känns det ju faktiskt som ett lotteri.


Alfred..................och en inför Oslobesöket stylad Barack.

Jag var också på besök i skolan i eftermiddags. Förstaklassen hade öppet hus och skulle  visa upp sina arbeten och alster. Fick mig en kopp java och fick ta del av diverse saker som skapats, ritats och skrivits. Är glad att jag inte arbetar i den miljön! Otrolig ljudnivå, även om det förstås var lite extra larmigt i eftermiddags med alla som var på öppet hus.

 Ont i örat kan man få av ett besök i skolan.

Jag har arbetat hemifrån hela dagen eftersom jag skulle gå på det öppna huset på skolan på tidiga eftermiddagen. Det kändes helt ok att arbeta hemifrån idag. Ibland känns det tvärtom - urtrist. Kanske var det för att jag ägnade lunchen åt att åka till Vällingby C och påbörja inköp av julklappar. Känns som ett lite halvjobbigt moment i tillvaron det här med julklappar, men vad gör man inte för de små. Jag köpte........nänänä...trodde ni att jag skulle skriva det här va!!!? Så dum är jag inte. Ni, mina barn, som är läskunniga läser ju med jämna mellanrum min blogg har jag förstått. Så här skrivs inte ett dugg mer om julklappar! Glöm det!

Men visst, förmiddagen var lite småseg. Mycket segare än eftermiddagen. Det var nog det att jag fick luft på lunchen som gjorde att jag blev lite piggare. Inser att man behöver luft - frisk eller ofrisk, bara det är luft.

Ringde också Hassan på förmiddagen. Jag min tekniska idiot, fattade inte att jag inte skulle sätta den vita kontakten från bildskärmen till den vita kontakten i hårddisken, utan i den gula kontakten som jag aldrig sett tidigare. När jag gjorde det funkade skärmen perfekt! Teknikens under.

>

Frulle, kaffe, DN, julkalender, 14 väckarklockar som ringer. Långt innan väckarklockorna ringde vaknade jag på vänster sida och kände att vaccinsticket från igår kändes rejält. Jag som var så kaxig igår och inte kände någonting på hela dagen eller kvällen, fick igen rejält. Men inte så att jag hade problem. Det var bara väldigt oskönt att sova på vänster sida. Så jag klarade mig lindrigt undan och började inte segnälkab alat eller ännu värre, ɹǝu ɥɔo ddn ɐlɐʇ. Det är faktiskt bland det värsta som kan hända en, och inte roligt alls.


Läste att Fetisov - 51 bast - ska göra comeback. Inte illa för någon som hunnit vara idrottsminister i sex år. Dave King, den legendariske kanadensiske hockeycoachen, gjorde ett år som tränare i Ryssland för Metallurg Magnitogorsk under den tid Slava Fetisov var idrottsminister och påstår i sin bok "King of Russia" att idrottsministern hade mycket nära band med ryska maffian. Intressant läsning där King ger sin syn på hur saker och ting fungerar i Ryssland! Boken finns för övrigt att köpa  hos Adlibris. Klicka bara på länken högst upp på bloggen, och leta rätt på "King of Russia" så är julhelgen räddad.


 Slava    Kvällens lästips

Själv hinner jag inte läsa. Inte nu när jag har börjat blogga. Nej, det är nog inte bloggandets fel. På morgnarna på t-banan är jag för trött just nu för att läsa något annat än gratistidningarna. På kvällarna när jag ska gå lägga mig, går jag inte och lägger. När jag istället lägger mig på natten är det alldeles för sent att börja läsa. Jag hoppas dock få tid och ork att börja läsa snart, eftersom det är ett nöje som ligger mig varmt om hjärtat.



Imorgon är det fredag, äntligen!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0